Så föll den mycket ilskna mamman till föga…

… Yes!
tycktes den lilla solstrålen tänka…

Dagen efter vår minst sagt kaosartade eftermiddag då solstrålen blev ett monster och den annars ganska snälla mamman blev en tokilsken mamma, tog lilla H upp ämnet om springskorna igen.
Redan vid frukost faktiskt och för en kort sekund hann jag tänka:

Att hon bara törs…

Dagen innan hade jag en fast förvissning om att just lilla H kommer att få vara utan springskor i vår och istället traska omkring i alldeles för varma vinterkängor. Ämnet springskor var för mig mycket laddat, även dagen efter…

Jag skärpte till mig och fick återigen inse att jag är den vuxne av hos. Lägg sedan till att lilla H är en fulländad expert på att leva här och nu – hon besitter en avundsvärd förmåga vad gäller här och nu – och jag kände att jag istället skulle stanna upp en sekund och lära av detta älskade lilla barn.

Den lilla solstrålen jag hade bredvid mig vid frukostbordet konstaterade att det faktiskt var vår den morgonen också och kunde vi kanske köpa ”spling-skol” nu…? Med Spiderman på…?

– Hmm… kanske det…
blev mitt något svävande svar och jag frågade sedan:

– Kommer du ihåg varför vi inte köpte springskor igår då vi var i affären?

– Ja, föl ja´ ville inte ha skool igål…

– Vad?! Ville du inte ha skor igår???

– Nepp! Ja´ ville gå hem ja´… utan skool…

Men ok… jag funderade lite på om det var så hon såg på ”saken”…?
Kunde det vara så enkelt i hennes värld…?

Men nej, hon är för smart för det!
Jag tror helt enkelt det var ett sätt för henne att på ett simpelt sätt vinna hela ”diskussionen” utan att för en sekund erkänna att hon själv hade del i orsaken till varför vi kom hem utan skor!

Och vann… det gjorde hon ju:

vinna