En liten (stor) seger
Idag tog jag med mitt yngsta lilla ♥ på bio!
No big deal tänker de flesta – men det är det!
Lilla H har aldrig tidigare varit på bio, inte för att vi inte velat utan för att hon inte vågat.
Det blir mörkt, det är mycket folk och det är högt ljud! Detta sammantaget är ingen bra kombination för liten H…
Trist tycker vi andra i familjen eftersom vi vet att hon älskar film och vi vet att om hon bara övervann sin rädsla så skulle hon glädjas oerhört. Men vi har gjort tappra försök med teaterbesök etc och det funkar inte!
Igår fick jag plötsligt en ingivelse då jag såg att ”Spöket Laban” skulle visas på ”ortens lilla bio”. Jag tänkte att i Spöket Laban kan ljudet omöjligt vara öronbedövande och inga scener sker i rasande tempo, så kanske, kanske…
Missförstå mig inte, rasande tempo har Hedvig inget emot varken på film eller i annan lek (puh…) men tanken på stor bioduk, höga ljud och rasande tempo får mig som sagt att avstå ens små försök numer.
Jag föreslog bion för Hedvig igår och ja, jo, hon kunde nog tänka sig det. Hon förvissade sig noga både igår kväll och under hela förmiddagen idag om att det faktiskt inte är farligt om det skulle bli mörkt och låta högt etc etc. Lika många gånger förvissade hon sig om att hon skulle få köpa popcorn fast det inte är fredag. Återigen fann jag mig rabblande samma svar om och om igen. Det i sig gjorde inte så mycket då jag såg att lilla H hade en stor nyfikenhet inför biobesöket och en stor vilja att klara av det!
Plötsligt, strax innan vi skall gå, säger hon:
– Ja´ ville ha saft o möggås med…
– Fast… smörgås brukar man inte ha med på bio… vi skall ju köpa popcorn!
– Ja´ ville ha möggås OCH pocorn!
Och så fick det bli!
Saft och smörgås följde med och popcorn köpte vi!
Och det bästa av allt;
Lilla H njöt av hela biobesöket!
Från början till slut!
45 minuter i alldeles lagom tempo och med alldeles lagom högt ljud!
Gissa om vi har en mallig och lycklig liten tjej här hemma ikväll…
Gissa om vi har en lika mallig och lycklig mamma här hemma ikväll…
♥
bio