Kompisar är bra…

…och de värmer modershjärtat!

Idag har lilla H och jag träffat Alva!!!

Alva är en fantastiskt underbar liten tjej som spelar fotboll tillsammans med lilla H.
De fattade tycke för varandra direkt på fotbollsträningarna, Alva lite nöjd med att vara störst och få ta ansvar tror jag, och lilla H lika nöjd med att Alva är störst så att hon kan härma och göra likadant som Alva som är så stor!

Ända sedan fotbollsträningen gjorde ett uppehåll i höstas då vädret blev för kallt så har vi pratat om att ses men det har liksom bara inte blivit av. Jo, vi har pratat om det flera gånger men liksom aldrig kommit till skott!

Men idag så!!!

Dagen var efterlängtad av både lilla H och mig!

Vi har varit och hälsat på hemma hos Alva och Alva hade gröna tapeter i sitt rum – Hedvig älskar grönt – och Alva hade två katter – Hedvig älskar katter – och Alva hade så många roliga idéer och så mycket planerat inför att Hedvig skulle komma! Nu tog nog katterna lite för mycket av Hedvigs intresse enligt Alva, liksom deras piano…

Jag anade en viss besvikelse hos lilla Alva när hon idogt försökte få med Hedvig på hennes många jättebra idéer och det gjorde lite ont i mig… för med lilla H är det så att hon säger rakt ut vad hon vill och hon säger rakt ut vad hon inte vill… och det gör ju Alva ocskå, bara att de ville lite olika saker idag…

Men när katten rivit Hedvig ett par gånger och när pianot var spelat på en lååååång stund ja, då var hon med på noterna och de lekte och lekte lilla H och Alva!

De lekte på Alvas fina gröna rum, de målade vattenfärger och de gjorde som tjejer brukar göra; de gick på toaletten tillsammans och det var så härligt att höra dem fnittra, skratta, kommunicera och leka.

Alva är ett par år äldre än lilla H och för mig som mamma är det verkligen en glädjekick att träffa äldre barn med en extra liten kromosom! Jag får liksom en bekräftelse på att det blir bra framöver också!!! Det fyller hela mig med glädje! Som t ex när de målade med vattenfärger idag, Hedvig tar en pensel, väljer svart färg och målar och kladdar, ivrigt berättandes vad det är! Alva däremot hon tar en pensel, lägger sig på mage och skriver:

”Disko utomhus”

med stora fina bokstäver!!! Utan att fråga någon om hur det stavas!

Himmel och pannkaka, Alva skriver och hon är plötsligt ”bara” 2 1/2 år äldre än lilla H!
Det är klart att lilla H också kommer att skriva om 2 1/2 år – det slår mig så tydligt och jag berättar för Alvas mamma precis hur jag tänker och känner. Hon skrattar och vet naturligtvis precis vad jag menar!!!

Små fina kompisar värmer även modershjärtat!
Av olika anledningar….

♥