Ute är mörkt o kallt…

… i alla husen…
lyser nu överallt…
de tända ljusen…

I morse var vi på dagis för att titta på jordens sötaste Luciatåg!
Lilla H var laddad till max och har haft svårt ända in i det sista för att bestämma sig för om hon skulle ha ljus i handen eller om hon skulle hålla händerna på traditionellt Luciavis. Igår då jag klädde Luciakronan med lingonris, strök Lucialinnet och det röda bandet bestämde sig lilla fröken för att ett ljus i handen nog är det vackraste.

Förra året gick det sådär med lilla H och Luciatåget…
Då alla barnen kom in där vi föräldrar satt sökte hon intensivt med blicken efter sin mamma och pappa, hon hittade oss och kämpade tappert en stund till, egentligen kämpade hon nog mest med att hålla gråten borta men sedan blev det lite för jobbigt! Hon klev ur Luciatåget och satte sig i knät istället och var nöjd med det.

I år var det annorlunda!

Igen!

Jag slås ideligen av hur ”annorlunda” mycket har varit i år jämfört med tidigare år!
Liten har blivit stor på något vis, stor i sitt sätt och stor i sitt resonerande!

I morse, iklädd nystruket Lucialinne och tänd krona tyckte Hedvig själv att hon var sååå vacker! Vi kunde naturligtvis inte annat än att hålla med henne ♥

Så kom då det långa, långa Luciatåget med barn från fyra avdelningar. Liten H ganska långt fram i tåget, ivrigt sökande med blicken efter oss. Det tog en stund innan hon såg oss och jag tänkte att då hon ser oss kliver hon nog ur tåget och sätter sig med oss istället.

Icke!

Lilla H fick syn på oss, sken upp som en liten sol och fortsatte ivrigt att sjunga!
Hon kollade noga mest hela tiden så att vi verkligen tittade på just henne och varje gång våra blickar möttes log hon så jag trodde hon skulle spricka!

Ibland, ofta, är det svårt för Hedvig att hålla samma tempo på prat och sång som många andra barn men idag gick det lysande! Jag förstår inte riktigt hur men hon hängde med bra i sångernas tempo och så många sånger hon kunde texten på! Jag är djupt imponerad!

Klumpen i halsen?

Ja, naturligtvis infann sig både klumpen i halsen och tårarna bakom ögonlocken!
Men det hör ju till vid sådana här tillfällen…

♥

     
I