Gårdagens julfest…

… började med katastrof!

Igår var vi på FUB:s årliga julfest, i år i Ödsmåls bygdegård.
Hedvig har längtat! Oj, vad hon har längtat efter att få gå på julfest, att få träffa tomten, att se luciatåg, att få äta julmat, att få köpa lotter och då naturligtvis få vinna något!

Och igår var det alltså äntligen dags!

Lilla H klädde sig fin i klänning och rosa, glittriga strumbyxor och nya lackskor! Lackskor som storasyster haft en gång för många, många år sedan och det är det allra bästa för Hedvig, att få ha något som Ebba eller någon annan när och kär har haft.

Åh, vad hon kände sig fin liten H!

Väl framme i festlokalen åkte jacka, mössa och vinterkängor snabbt av. De senare byttes mot efterlängtade lackskor och sedan tågade Hedvig glatt uppför trappan med sin pappa. Jag hängde upp min jacka och gick sedan mot trappen.

Det är då jag hör det!
Skriket, gråten, förtvivlan…
Jag hör att det är Hedvigs gråt och min första tanke är att hon bränt sig på glöggen – typiskt mammor, eller hur?!  Typiskt mig i alla fall!

När jag nästan är uppe möter jag Hedvig som gråtande slänger sig om halsen på mig och hulkar samtidigt som hon säger att hon vill åka hem!!! Men åh, tänker jag, hon som har längtat så!!! Varför blir det så ofta så här?! Att det som lilla H har väntat och längtat efter förbytts till något som plötsligt skrämmer henne…

Igår var det tre dragspelande farbröder som var orsak till rädslan! Tre snälla dragspelande farbröder skall tilläggas men det hjälpte inte. Dragspel låter högt och dragspel på en farbrors mage hamnar nästan i öronhöjd på liten H, en liten H som är livrädd för höga ljud…

Vi fick knalla ner igen och sätta oss och prata lite, försöka resonera lite:

Dragspel det spelar ju Alfred för Emil och det är ju fint!
Dragspel det spelar ju Oscar i Rasmus på luffen och det är ju också fint!
Farbröderna där uppe, de är ju snälla och skall bara spela en liten stund…
etc etc.

Nja, igår gick övertalningen lite tveksamt men till slut gick vi upp igen, Hedvig i sin pappas famn, och ja, allt det roliga, efterlängtade, spännande tog till slut överhanden, tack och lov! Vi letade upp en bra plats att sitta vid men ve och fasa, då kom de tre dragspelande farbröderna och tänkte ställa sig precis bredvid oss. Jag gjorde en insats och förklarade lite snabbt hur läget var och bad dem helt sonika flytta sig en bra bit bort. Snälla farbröder som de var så gjorde de som jag bad dem om. De gjorde dessutom något mer! De slutade spela en stund och kom och pratade med lilla H! Något bättre kunde de inte gjort – Hedvig gillar helt enkelt farbröder, bara inte dragspelande farbröder ♥

Faran var över och den efterlängtade julmaten intogs med stor iver av matglad liten H, lotter köptes, vinster (i plural) blev det, luciatåget kom och tomten kom!

En riktig kalasfest blev det till slut och lilla H var mer än nöjd och då är jag naturligtvis per automatik också mer än nöjd…

♥

Lång väntan på tomten som till slut kom med julklapp…

En av vinsterna var en spännande bok!