Karlstadmodellen i våra hjärtan…

… eller nej, men väl i vår vardag!

När lilla H var liten, jag menar pytteliten, och vi fick höra talas om Karlstadmodellen som ett bra sätt att lära Hedvig om tal, språk, siffror, bokstäver, kategoriseringar och ja, helt enkelt om det som livet till stor del består av, ja då gick jag nästan i däck… Först i alla fall! Jag tänkte att det här går inte, jag kommer inte att klara av att lära Hedvig allt som hon behöver lära sig! Jag kände mig otroligt frustrerad och ledsen över att inte kunna räcka till för mitt eget barn och tänkte – och tänker ännu emellanåt – att lilla H är väl förtjänt av en annan mamma… En klokare mamma… en mamma med mer tålamod… en mamma med mer ork… etc… etc…

Jag tillhör inte de ”fanatiska” (inte illa menat) anhängarna av Karlstadmodellen! Eller… gör jag det ändå?!
Jo, jag tror jag gör det trots att jag inte använder mig av modellen vid dagliga strukturerade träningssituationer! Jag hinner inte, kan inte och vill faktiskt inte sitta ner 40 minuter x 2 (ett exempel bara) för att verkligen tänka ”träning”!

Detta har genom åren stressat mig fruktansvärt och fått mig att känna mig som jordens sämsta mamma…

Även om jag hade hunnit, kunnat och velat använda Karlstadmodellen på det viset så kan jag försäkra att den mycket envisa och bestämda lilla H absolut inte hade hunnit, kunnat och velat hänga med på den grejen och det Hedvig inte hinner, kan och vill ja, det gör hon helt enkelt inte, så det så!!!

Mitt enorma dåliga samvete mildrades drastiskt då finfina Rigmor klev in i mitt/Hedvigs liv!
Eller om jag och Hedvig klev in i hennes liv kanske..?
Rigmor är handledare i Karlstadmodellen och hon gör det så enkelt! Det är ju inte svårt! Det kräver inte miljoner strukturerade träningssituationer! Rigmor har fått mig att TÄNKA Karlstadmodell i det mesta jag/vi gör och det funkar bättre än något annat!

TACK RIGMOR!

Jag har också mer strukturerade inlärningssituationer med liten H, fast kanske utan att hon ser det så. Upptäcker hon det sätter hon sig nämligen väldigt, väldigt mycket på tvären *ler*…

Jag tänker Karlstadmodell oavsett om vi spelar Fia med knuff eller läser ordbilder, oavsett om vi läser/skriver bokstäver med två/tre bokstäver eller om vi rimmar och det funkar! Hedvig tycker det är kanonkul, hon lär sig massor och jag tycker också det är kul och mitt dåliga samvete är aningen lättare!

I helgen såg jag ett så tydligt exempel på hur lilla H – utan att veta om det – också tänker Karlstadmodell!

Hedvig, mormor och jag var på Ikea och införskaffade lite nytt, bland annat en ny stor säng till Hedvig. Dealen med nya sängen är att ”stor tjej sover i stor säng och då somnar stor tjej själv efter sagan, mamma lämnar rummet…” (går sådär faktiskt… hon somnar själv förvisso sedan i lördags men det tar många timmar… men en deal är en deal!)

Väl hemkomna från Ikea var Hedvig mycket ivrig på att få pappa att sätta ihop sängen snarast! Hon hämtade sin orange lilla verktygslåda, ärvd efter Ludvig, och sedan satte de igång! Kartongerna revs sönder och skruvar etc skulle räknas (eftersom det ändå var Ikea) för att säkerställa att allt fanns med. Plötsligt när jag kommer in i rummet ser jag hur far och dotter sitter på golvet och kategoriserar – skruvar här, träplugg där, hur många har vi i den högen? och den högen? etc etc och det var med stor koncentration Hedvig tillsammans med pappa slutförde uppgiften!

Härligt att se hur hon faktiskt själv strukturerar upp verkligheten för att nå ett sammanhang – om än så bara för att sätta ihop en säng!

Heja Hedvig och heja Rigmor!

♥