Efter en ledsam fredag…

… tog jag helt sonika mina fina flickor med mig till stan i lördags, lite shopping, lite lunch sådär oss tjejer emellan bara!

Ja, de finfina killarna och min man hade naturligtvis varit välkomna att följa med oss men vis av erfarenhet visste jag med mig att de artigt men bestämt skulle tacka nej. Min alltid så solidariske son sade med tvekan i rösten:

– Njaee tack mamma, jag stannar nog hellre hemma… om det är ok…?

Han är så fin! Jag vet ju att han fullkomligt avskyr att gå i affärer, i synnerhet klädaffärer, ändå lindar han in orden lite så att jag inte blir besviken över hans egentligen tvärsäkra nej. Jag tycker det är finemang, han har hittat sin solsida och kombinationen stan-lördag-shopping finns inte med på hans solsida så att säga..

Jag tror inte heller att shopping egentligen ligger Hedvig särskilt varmt om hjärtat, såvida butiken inte heter Lekia, BR, Toys R Us eller något annat spännande, men i lördags var hon synnerligen positiv till stan.

– En tjejda´mamma, som tjejmidda´ nästan!!!

Och så kan man ju säga och tycka och sant är det ju också, lilla hjärtat! Dessutom var liten H extra laddad då hon skulle få köpa en present till lilla T som fyllt hela 7 år. T är Hedvigs storebrors lillasyster… hängde du med…? Hedvigs storebror Gustav har även en lillasyster hos sin mamma och hon är stor favorit hos liten H. Numer har Hedvig en väldigt bestämd uppfattning om vad hon skall köpa till olika jubilarer som vi firar i familjen. Kan tänkas bli knepiga presenter och ibland får jag styra upp det hela lite, men bara lite, det är ju så roligt att bestämma själv!

För Ebba är stan alltid ett ok alternativ! Mer än ok faktiskt, lika mycket som shoppingen njuter vi av varandra, att babbla ohämmat, fnittra, äta lunch etc. Lunchen ja… den trodde jag vi skulle inta på något supermysigt café men nej, det blev Mc Donald´s!!! Inte var det för att Hedvig så gärna ville dit heller, hon tycker i och för sig det är kul att gå på Mc Donald´s men oftast just mer kul än gott liksom… Min stora lilla tjej har dock i flera veckor frågat mig om vi inte kan äta Mc Donald´s mat till middag någon kväll! Va?! Förstår ingenting, Mc Donald´s är för mig mer ett nödvändigt ont än något gott… Något man nyttjar när man är på resande fot… Dessutom har jag fått för mig att Ebba med sina kompisar besöker ”restaurangen” då och då men det var tydligen mer för ett par år sedan. Numer smäller Espresso House, Subway och liknande högre i hennes kompiskrets! Så fast jag på något vis tänkt mig just någon av nämnda caféer denna mysiga lördag så ringer en klocka i bakhuvudet om Ebbas önskan och jag hör mig plötsligt säga:

– Skall vi äta lunch på Mc Donald´s idag då, du som längtat så…?

Ebba sken upp som en sol och visst gick vi till Mc Donald´s medan jag undrade varför jag i hela fridens namn slängde ur mig det där?! Men även Mc Donald´s blir trevligt då man är i mysigt sällskap! Liten H uppförde sig exemplariskt hela dagen, hon åt upp all mat, hon höll handen i rulltrappor, hon satt i vagnen i folktäta Nordstan – så att hon inte skulle komma bort i vimlet – hon var så nöjd med inköpet av nya jeans, ny tröja och present till T. Hon tyckte det var bra långtråkigt då Ebba provade kläder (som framgår av bilden nedan) men fann sig i det och väntade tålmodigt. Duktiga lilla H, återigen slogs jag av att hon blivit stor! Sakta men säkert blir hon större, klokare och aningen mer mottaglig för resonerande, förhandlande etc. Det glädjer mamma-hjärtat och jag försöker, verkligen försöker, att komma ihåg det när hon plötsligt sätter sig på tvären igen och med 105 cm ilska kan flytta berg fast ingen kan rubba en millimeter på hennes vilja…

♥

Väntan är lång…