… och lilla H inte träffat älsklings-Emil en enda gång…

Då längtar hon mycket!

 

Varför de inte setts har jag inget bra svar på. Det är liksom bara att ta tag i.

Men så rusar dagarna iväg, vi har varit borta några dagar och vips så har många, många dagar passerat.

 

Då blir längtan så stor, så stor.

Väl hemma efter några dagar hos moster, morbror och kusin tog lilla H tag i sin längtan.

På ett konstruktivt sätt. Hon skickade ett sms till Emil. Gott så!

 

Kruxet är att inget abonnemang är kopplat till Hedvigs ”alfons” (läs *iPhone).

Det är enbart till för spel och skoj. 

Så det mycket längtansfulla och kärleksfulla sms:et gick aldrig fram.

 

 

♥