… verkligen måste …

Åka med och kolla kranar, toalettstolar och badkar.

Fast man inte vill. Verkligen inte vill.

Då kan det ändå bli bra.

Om man i första butiken hittar en rolig lekhörna och har högläsning ur en bok man faktiskt aldrig tidigare läst  och det går bra – jättebra – då känner man sig glad. Jätteglad!

Om man sedan i andra butiken träffar på en livs levande Nilfiskelefant – och dessutom får en likadan mjukiselefant, ja men få känner man sig jätteglad en gång till. Så glad att man helt medgörligt sätter sig på en trave parkettgolv och bara väntar på att mamman och pappan ska bli klara med kranar, toalettstolar och badkar.

Och när mamman och pappan lovar lilla H korv och mos så snart de är klara blir lilla H så glad att hon utbrister: