… gips av…

Oroligt.

Tyckte lilla H.

Koll av stygn.

Två yttepyttiga stygn.

Ett där varje spik bankats in.

Nytt gips på.

Med enbart blått bandage denna gång. Det gamla gipset fick följa med hem. Som ett minne. Typ. Att visa i skolan och så. Punkt.

Förmaningar om fortsatt försiktighet. Hedvig får göra efter förmåga helt enkelt. Och det har ju visat sig gå bra. Hon klär av och på sig själv. Och hon skriver sina läxor med vänster hand. Trixigt, men det går.

Som så många gånger förr tänker vi att hennes envishet tar henne långt, den lilla loppan.