… jordens kväll…

 

 

Ensam hemma med Ebba, Ludde och deras kompis Emilia. Jag kan bara tänka mig hur hon ensam dikterat villkor för vad som skulle göras, ätas, drickas, lekas etc! Hon brukar göra det lilla H, diktera villkor…

 

Mamman och pappan hade också jordens kväll!

Födelsedagsfest i trädgården hos goda vänner med fantastiskt väder, lika fantastik mat och framför allt helt fantastiska människor! Vi kom klockan 16.00 och vi gick därifrån 02.30 – då vi var vi bland de första som gick! Idag vaknade jag med träningsvärk av allt dansande!

 

Hur det än är när man är iväg på något roligt kan jag känna en längtan efter att komma hem till barnen så fort jag vaknar dagen efter roligheterna. Ibland tänker jag att det väl är något galet med mig som alltid, alltid längtar efter mina barn – sedan tänker jag att nej, galen är jag nog inte, det är nog så det ska vara. Längtan är bra och längtan är i sig ganska härlig…

 

Minsann så tror jag att längtan var ömsesidig!

I alla fall från lilla H:s sida. Ebba och Ludde längtade säkert också men förmodligen av en annan anledning. Jag tror att de mest längtade efter mig så att de kunde ”lämna över” stafettpinnen med Hedvig och kanske få sova en lur… Det blir inte mycket sova av om lilla H får bestämma inte!

 

Strax före klockan tolv i natt fick jag ett sms ifrån Ebba där hon skrev att de skulle gå och lägga sig nu. I sms:et fanns också ett citat av trött Hedvig:

 

 

– Vi lägger oss nu, i min familjs säng – som vi måste bädda upp! Ja saknal min mamma, men ja´ älskal dej o Ludde osså…

 

 

 

♥