… är himla intressant…

Det har jag alltid tyckt. På olika vis och ur olika perspektiv.

 

Med lilla H blir orden intressanta ur ytterligare ett perspektiv. För henne är ord en helt vetenskap, fast så är det nog för oss andra också kanske? I alla fall om man som jag funderar över ord mest hela tiden. Vart olika ord härstammar ifrån, deras betydelse, hur de används och, kanske framför allt deras verkan. Lilla H funderar nog inte på orden på det viset kanske, jag vet inte. Jag vet bara att det formligen dräller små klokord ur henne. Klokord jag tar till mig och applicerar på situationer i min vardag.

 

Alldeles nyss bakade vi kladdkaka, lilla H och jag. I brist på mörk choklad använde vi cacao. Jag har noterat under en tid att Hedvig väljer att säga cacaord istället cacao. Under lika lång tid har jag förtydligat för henne att det cacao. Att ordet slutar på o. Hedvig håller inte med.

 

Även idag valde hon att säga cacaord. Även idag förklarade jag att det heter cacao men inte heller idag höll Hedvig med mig. Jag visade paketet och vi läste tillsammans. Då, plötsligt, höll hon med om att det nog faktiskt heter cacao ändå. Sedan säger hon det igen. Ett sådant klokord som gör att jag blir mållös.

 

 

♥