… är att mellanmål tillsammans med barnen då de kommer från skolan…

 

 

Vi är olika många till mellanmål olika dagar beroende på när alla barn slutar skolan för dagen.

Idag gjorde lilla H entré först! I taxi kom kom hon susandes lycklig, lycklig. Hon älskar måndagar och fredagar då hon får åka taxi inte bara til utan även från skolan. Redan i morse gick hon igenom med mig vad hon ville skulle stå på bordet då hon kom. Väl innanför dörren checkade hon av köksbordet direkt och jo, allt som hon önskat fanns där (nu var det inga svåra önskningar att uppfylla men i all fall…).

 

Det som är så fantastiskt härligt och mysigt med mellanmålen är samtalen som bjuds. Samtal med skratt, fniss, funderingar, samtal om stora frågor och om små frågor, samtal om viktiga ting och om oviktiga ting. Samtal om livet helt enkelt…

 

Idag berättade Hedvig om att de haft livskunskap i skolan.

Då hade de pratat om att vara kompisar, om hur en bra kompis ska vara, vad en kompis får och inte får göra.

Hedvig berättade att en kompis skall vara snäll, rolig och helst kunna spela killerball (just den egenskapen tror jag är något lilla H själv hittat på att det är ett måste för att vara en bra kompis – hon älskar att spela killerball). För att själv vara en bra kompis måste man vara snäll och man får inte puttas sade hon.

 

Det är ju sant!
Vartenda ord är sant (utom det egenpåhittade om killerball då…), och det slog mig hur otroligt viktig fråga detta med att vara en bra kompis faktiskt är. Inte bara för Hedvig som är liten utan genom hela livet! Det är en fråga var och en bör fundera över emellanåt…

 

När lilla H sedan berättar att hon haft träslöjd idag strålar hennes ögon då hon avslöjar att det hon påbörjat i slöjden idag ska bli en födelsedagspresent till Ebba. Åh, det blir så spännande och vi lovar varandra dyrt och helgt att inte avslöja för den kommande jubilaren vad det är Hedvig gör i slöjden.

 

Sedan säger lilla H:

 

 

 

 

 

 

 

 

♥