… som de flesta andra…

Mysigt.

 

Mysigt blandat med lite andra känslor.

Också det som för de flesta andra tänker jag.

 

Vi äter apelsiner och clementiner, doftar på granatäpplen och bakar tunnbröd.

Hedvig har fått jullov idag. Sanslöst efterlängtat om man frågar henne själv.

Imorgon har jag lovat att inte väcka henne.

Hon vaknar nog vid sjusnåret ändå.

 

I skolan har de lekt och fikat och julkramats och fått varsin smällkaramell.

Alla barn fick en smällkaramell i sina egna favoritfärger. Hedvigs är grön och gul.

På det röda hjärtat från fantastisk lärare och lika fantastiska pedagoger står:

 

 

 

 

 

För så gör man i Hedvigs klass, på hennes skola.

Man berömmer varandra, tar fram det bästa hos varandra och talar om hur mycket man tycker om varandra. På Hedvigs skola finns det hur många kramar som helst om man känner att man vill ha och behöver en.  Jag tror på fullt allvar att Hedvig går på en av landets bästa särskola – eller lärskola som hennes rektor hellre säger.

Jag känner mig tacksam för det.

 

Julklappar är inslagna.

Vörtbröd och tunnbröd är bakat, revben griljerade, köttbullar trillade, stekta och ligger i frysen tillsammans med prinskorvarna som är klippta likt klöverfötter i ändarna. Saffransbröd, saffransskorpor och glögg ger ljuvlig doft i huset. Julnötter är rostade och imorgon ska skinkan griljeras, knäck kokas och nubbesallad göras.

 

 

 

 

♥