Våga vägra…
… halt kött…
Halt som i halkigt.
Lilla H är en stor köttälskare. Det har hon alltid varit.
Förundrad över hur hon som liten tuggade och svalde, tuggade och svalde.
Jag som var van vid att Ebba och Ludde tuggade och tuggade och tuggade.
För att sedan spotta ut.
Kött kan vara knepigt. Särskilt om man är liten.
Men jag har aldrig tänkt på att kött kan vara just halt.
Köttet här i huset var häromdagen alldeles halt. Så sade Hedvig.
Hon tuggade och tuggade. Jag frågade om köttet inte var gott.
– Jo, de’ är gott! Men de’ är halt!
Det tog en liten stund innan jag förstod vad hon menade.
Hon hade fått en bit slibbigt, läskigt fett kött i munnen.
Behöver jag ens nämna att jag ogillar fettslamsor på eller i kött?
Jag avskyr det.
Men spottade hon ut? Nej då.
Hon tuggade och medan köttet halkade omkring i munnen lyckades hon svälja det.
♥
Jag tror jag ska lägga mig vinn om att inte köpa halt kött i fortsättningen…
gud va gullig hon är <3 🙂
Inte illa att hon kämpade på och svalde. <3
Hos sonen är "trådigt" kött ingen favorit… närmare bestämt allt sorts nötkött, i och för sig inget fel för "vi" äter ju för mycket nötkött. Men ibland är ju en riktigt god kalops aldrig fel…
Hon har nog inget emot "halt" kött, det var mer ett konstaterande att just det här köttet var väldigt halt och slinkigt 🙂