Träning och rörelseglädje …

… det är himla viktigt …

För allt liksom.

Kroppen, knoppen, själen, lyckan.

Hedvig tycker om att röra på sig och eftersom jag själv också gärna rör på mig är jag glad att vi kan träna och ta promenader tillsammans.

Kanske ljög jag lite nu. Inte så värst många sjuttonåringar längtar efter just promenader. Med sin mamma. Men jag frågar varje gång jag ska ut, det gör jag. Och ibland hänger hon på.

Hedvig tränar fotboll en gång i veckan, har idrott i skolan två gånger i veckan och tränar med mig en gång i veckan. Dessutom gör hon tik-tok-filmer med coola dansmoves i ett kör.

När vi var i Portugal hade vi ett fint samarbete med Stadium. Inte så att de bekostade vår resa eller så, men på det viset att Hedvig av dem fick superfina träningskläder, bra träningsdojjor och en och annan accessoar.

Hedvig känner sig så fin i kläderna och är verkligen glad över uppmärksamheten hon fick. Jag unnar henne alltihop. Rakt av.

Samarbetet valde jag med omsorg. Jag får många konstiga förfrågningar om samarbeten. Underkläder, ganska fula smycken och ja, saker som inte är ett dugg relevanta för Hedvig. Då tackar jag nej. Så klart.

Med Stadium kändes det rätt. Deras värdegrund säger att alla ska ha rätt till ett aktivt liv. Och det är så spot-on. Och det är till fullo min uppfattning också. Alla ska ha rätt till ett aktivt liv.

Snart inleder vi ett nytt samarbete. Som också handlar om rörelseglädje. Med ett företag som har en värdegrund jag står bakom. Som genom samarbetet gjort Hedvig glad, gjort att hon känner att hon gör skillnad.

Nyfiken?

Kika in på vårt insta senare i veckan. Vi kommer att få bjuda dig på en fin rabatt.

Olika behövs …

♥️

… jag behöver Hedvig …

Svinlänge sedan …

… jag vet …

Det är över en månad sedan jag skrev.

Svinlänge är förresten Hedvigs uttryck. ”Svin” lägger visst till en extra dimension i starka uttryck och jag kommer på mig själv med att använda ”ordet” i allt jag vill förstärka.

Varför så länge sedan då?

Tja … dels har det varit fullt upp. Med allt möjligt. Dels – och framförallt – blir det svårare och svårare att bara babbla på om livet med Hedvig ju äldre hon blir. Vissa saker vill hon helt enkelt inte att jag skriver om. Förstår och respekterar. Och ja, jag frågar henne alltid innan jag publicerar en bild eller om jag vill skriva om något klokt hon sagt eller något hon varit med om.

Ofta säger hon ja. Ofta säger hon nej. Respekt.

Vi har hur som helst varit på årets bästa resa. Med Glada Hudikteatern och Springtime travel. Fast utan Glada Hudik i år. På grund av den efterhängsna och förhatliga pandemin.

Vi har toktränat, dansat, solat, badat, varit på after work-out, ätit glass varje dag, umgåtts, fått nya vänner och massor av kärlek.

Vi har kommit hem till regn och rusk. Hunnit längta tillbaka och är redan anmälda till nästa år.

Puss & kram till dig som är kvar fast vår närvaro liksom uteblivit ett tag …

♥️

… nu är vi tillbaka …