… komplimanger som hon …

Ingen. 

Som när hon virvlar förbi mig här i huset, stannar upp vid min sida och ger mig en puss på ryggen.

– Åh! Tack. 

En puss, så mysigt …

– Du är underbar mamma …

– Åh! (Igen)

Tack gumman. Det är du också.

– Det är jag.

Under dialogen har hon virvlat vidare.

Kvar står jag. Lycklig. Ögonblicket sparar jag varsamt för att ta fram en annan dag när dialogen är av annan sort.

Den som spar hon har…

❤️

… tänk att jag får vara hennes mamma …