Liten H...
jan 26 2020
Hon går…
(null)

… på 18-årsfest…
Poolparty.
Det är stort.
Inte för alla är kalas och partyn givna.
Jag är så obeskrivligt ofantligt glad för alla fina vänner hon har, lilla H. För alla sammanhang hon ingår i. 
Hon är. 
Rättvist.
Även om jag önskar att kompisträffar skulle ske oftare och mer spontant vet jag att orken tryter för många kämpande föräldrar. Så även för mig.
Att alltid tillrättalägga och fixa, förekomma och ordna. Det orkar jag kanske inte riktigt så ofta som jag skulle önska. Ofta är jag ledsen på mig själv för det. Man kan alltid lite till, eller hur? Oavsett hur mycket man gör. 
Men så kommer en dag som denna. En helg som denna. Där flera roliga saker sker med kompisar och på lika villkor.  En helg där vi mitt i allt också hann vila och landa. 
Bara vara.
Livet ändå…

❤️


… med poolparty och allt…
LitenH 2 Kommentarer
jan 19 2020
Hon funderar mycket…
(null)

… över livet…
Har plötsligt fått anledning.
Hon var inte beredd.
Jag var inte beredd. Ingen var beredd.
Tankar kommer. Tankar går.
Tårar rinner. På henne. På mig.
Jag tröstar. Hon tröstar.
Så mycket ont det finns i världen. Sjukdom, rädsla, oro och "så’n skit". Lägg sedan till så mycket skitsnack här finns. Om saker folk kokar ihop, inte vet något om egentligen men ändå gör till sin sanning.
 
Oförskämt.
Varför har folk ett behov av att "platta till", intrigera och vara falska så det förslår. 
Varför? 
Jag kommer aldrig att förstå och jag kommer alltid att bli innerligt sårad av sådant beteende. 
Walk a mile in our shoes. Först därefter äger du rätten att ha synpunkter på livet vi lever, val vi gjort och val vi gör.
Eventuellt.
Man väljer hur man vill vara.
Man väljer för vad och för vem man står upp för. Därefter tar man konsekvenserna av sitt eget beteende.
Punkt.
Livet är… skoningslöst…

❤️

… men också vackert. Glöm aldrig att livet också är vackert…
LitenH 0 Kommentarer
jan 18 2020
– Mamma…

(null)

… säger hon…
Vad jag älskar det ordet.
– Du är mitt förstapris!

– Ditt förstapris…? 

– Ja!
Mitt guld du vet.
När man vinner och vinner mest.
Det är du!
Lilla gumman.
Tänk att få vara hennes förstapris ändå…

❤️


… som jag älskar detta flickebarn…
LitenH 4 Kommentarer
jan 14 2020
Idag är jag inte…
(null)

… där jag vill vara…
Inte..
Just idag är jag hemma.
Missförstå mig inte, jag älskar att vara hemma. "Klarar mig" länge utan att gå utanför dörren. Men idag, idag hade jag velat vara någon annanstans, tillsammans med någon jag älskar högt och som behöver mig som jag behöver henne. 
Baciller och infektioner har satt stopp för min möjlighet att vara där. Där som jag önskar att ingen behövde vara. 
Där som blivit nödvändigt, verkligt och overkligt på samma gång.
Kära högt älskade syster…

❤️


… jag snorar vidare och är med dig fast jag är här och du är där…
LitenH 4 Kommentarer
jan 13 2020
– Innan jag…

(null)

… tränar på rosett…
…tänkte jag…

… träna på att göra knutar på rad…
Så säger hon och knyter massor av knutar på snöret på sina pyjamasbyxor. Så många att jag aldrig tror vi får upp dem igen.
Oviktigt ändå.
Ibland finns en ovilja att träna på saker som är svåra att lära sig. Fattar den. Kan känna likadant. Hennes strategi då är underbar och värd att ta efter. Istället för att träna på det jättesvåra tränar hon helt sonika på något lite mindre svårt – klarar
det och växer en decimeter.
Smart.
Varför sänka sig när man kan höja sig?
Dessutom går det så mycket enklare att lära sig det lite svårare när man längs vägen lärt sig massa andra viktiga saker.
Heja dig Hedvig…

❤️


… vi tror på dig…
LitenH 0 Kommentarer
jan 9 2020
Skolan har börjat…
(null)

… och hon är lycklig…
Fint.
Ledighet i all ära. 
 Och Thailand i all väldans ära.
Borta bra men hemma bäst.
Och så.
Som hon gillar ledigheter. 
För att inte tala om hur mycket hon älskar att resa. Särskilt flygplansmaten på resan älskar hon. Flyger man till Thailand hinner man dessutom få två mål mat på flyget.
Höjden av lyx.
Men som hon också gillar att komma hem igen. Som tur är. Med både en mamma och en pappa som är riktiga "hemmakatter" är det fint att hon känner likadant. Dagarna hemma efter resan kantades av efterlängtade syskon som återvänt från olika
delar av världen.
Älskar att de är hemma igen. 
Några nätter reste hon bort igen.
Till storasysters rum på andra sidan huset. Hon tog sitt pick och pack bestående av godnatt-lampa, handkräm, fotkräm,  sussfilt, delfin och uggla och flyttade in i syrrans rum några nätter. Kärlek.
Så kom dagen då skolan äntligen började.
Så pirrigt och prilligt och roligt och galet på en och samma gång. "Tobbe taxi" kom och hämtade och hon mallade sig över sina fina Thailandsflätor. Med all rätt.
Ordningen är återställd här i huset. Var sak på sin plats och allt sådant. Idag bjöd hon på pannkakor  från hemkunskapen till dessert.
– Ja’ tog med dem hem till dig å’ pappa heftersom ja’ inte gillar dom. Ni får dom!
Goda var dem. Trots att de legat i en plastpåse i ryggan under eftermiddagen. Eller kanske just därför. 
Pannkakor fyllda av Hedvigkärlek…

❤️

… det är lyx på en torsdag…
LitenH 2 Kommentarer
jan 4 2020
Gott Nytt År…
(null)

… verkligen…
Gott Nytt År!
Länge se’n. Jag vet.
Under hösten har själva livet gjort sig påmint. Livet som vi alla älskar och vill ha. Livet vi tar för givet och inte tänker så himla mycket på. Tills något inträffar. Och man kraschar.
Därav min tystnad.
Livet har helt enkelt kraschat.
När jag behöver det som mest skriver jag som minst. Tokigt. Men vi är här.
Vi har spenderat jul och nyår i värmen.
Ny erfarenhet för mig som älskar traditioner. Men det gick bra. Vi har haft otroligt mysiga och fina veckor som jag inte vill byta bort.
Man lär så länge man lever och så.
Och tomten dök upp även i Thailand. Som han lovat när Hedvig frågade honom på Liseberg i december. 
Puh. 
(Lätt för honom att  sitta där på Liseberg och lova tänker jag…)
Så fick jag ett så fint meddelande.
Från en familj som fått ett litet hjärta med ds i september. Som följer oss. Som mår bra av oss. 
Det är ju därför jag skriver. För att finnas för andra så som jag önskar att någon funnits för oss då lilla H kom till oss. Tacksam att vi finns för någon som behöver oss.
Nytt år.
Tror jag ska skriva mer igen.
För jag har bestämt mig för att livet ska stå som vinnare. Något annat finns inte.
Tack för att ni finns!
Livet…

❤️


… det är vad som räknas …
LitenH 6 Kommentarer