Tomt och tyst igen…
… syskonen har åkt…
Tillbaka till sitt.
För knappt två veckor sedan stod hon i tårar på Landvetter. Vinkade av storebror. I måndags morse ville hon inte gå upp. Det sker liksom aldrig här i huset. Inte med henne. Storasyster lirkade. Jag lirkade.
Sedan brast det.
Tårarna rann ikapp med snoret.
Hulkande låter hon oss förstå att hon inte vill att storasyster ska åka. Inte hon också. I måndags var dagen och det slog henne så snart hon slog upp ögonen.
Men hon hittar strategier.
Säger att hon snart ska hälsa på.
Ber mig boka resa.
Så kommer kvällen.
Hon ska välja saga. Så gör vi. Ännu.
Då skiner det lilla ansiktet fullt av längtan upp.
– Mamma ja’ vet!
Vi ringer Ludde på FaceTime istället för saga!
Det kan vi väl? Snälla?!
Visst kan vi och visst gjorde vi…
❤️
… syskonkärlek…