… snart till ända…

Helgen kvar.

Vi har haft fina dagar. Lata dagar.

Förkylda dagar med halsont och lite huvudvärk. Men fina.

Sovmorgnar.

Frukost framför tv:n. 

Hon har valt film efter film.

Någon dag lekland med fina vänner.

– Så kul att ha med en kompis!

Sade hon.

Och hjärtat hoppade till lite.

Kompisars betydelse och allt det där som gör lite ont. Vilken tur att hon har kompisar att tillgå ändå. Om än inte i samma utsträckning som varken hon själv eller vi önskar. Jo, om vi tillrättalägger. Jag önskar att vi inte behövde tillrättalägga.
Jag önskar det löste sig spontant. Så ser Hedvigs värld oftast inte ut. Dock och tyvärr.

Så en vilodag. Där vi bara var. Tog lunchen med oss och gick på utflykt. Till havet fast vi bor vid havet. Vi gick till en annan udde helt enkelt. Solen som värmde. Samtal.

Som jag älskar samtal. 

Fina vänner på frukost en morgon.

Så annorlunda och roligt och fint sätt att ses. Morgonrufsigt hår, rostis, cheddar, våfflor, ägg, nybakt bröd, kaffe, juice och andra godsaker. 

Fint.

Så drog vi på spa.

Det fantastiska hotellet nära oss skippade sin 16-årsgräns på lovet och erbjöd tonårsspa från 13 år. 

Lyx.

Morgonrockar, badtofflor, varma pooler, ishinkar, läsk, olika varianter av bastu, bubbelpool, läsk igen, en kycklingwrap utan lök… och samtal. Dessa samtal som gör mig salig. Så mycket som kommer fram. Skoj och bus men också allvar och
kunskaper jag inte visste fanns.

Fredag idag.

Snorigt, halsont och dunkande huvud.

Frukost framför tv:n, Ica, lunch, film igen, fika.

 Nu har hon bastat med pappan. Lycklig.

Är hon lycklig är jag lycklig.

Fint lov ändå…

❤️

… tillsammanstid är fint…