Vi är på flygplatsen…
(null)

… där är mycket folk…
Många barn.
Plötsligt säger hon, vårt yngsta hjärta med den vackra själen som vi vill skydda från allt ont:
– Nu kommer många titta på mej…

– Vad menar du?

– De kommer titta på mej för ja’ har Dans syndrom…  Ja’ vill inte det! 

-Vad vill du inte?

– Att människor ska titta på mej…
– Men de tittar kanske för att du är söt?

– Nej. För att ja’ har Dans syndrom.

– Kanske. Eller både och?

– Hur menar du nu?

– De kanske tittar för att du har Downs syndrom men också för att du är söt?

– Mm… ja’ vill inte folk ska titta på mej.

– Jag förstår det.
Men hur känner du när du möter någon som har Downs syndrom?

– Ja’ blir varm i hjärtat ja’!

– Precis!
Tänk om alla de som tittar på dig gör det för att de blir glada och varma i hjärtat när de ser en liten tjej med Downs syndrom? Kanske du kan tänka så så blir det inte så jobbigt?
– Liten är ja’ inte!
Ja’ är en ungdom ju.

– Nej, liten är du inte.

– Men söt är ja’ mamma!
Heller hur?!

– Du är sötast, snällast och godast i hela världen Hedvig.

– Tack mamma.
Lilla gumman, så mycket du har att brottas med…

❤️


Vi "tar" dem tillsammans hjärtat, med vänlighet och godhet "tar" vi dem och får dem att förstå att just du är världens bästa…