… reste mellanhjärtat iväg…

Äntligen.

 

Som han har längtat. Som de har längtat.

Han reser med finfina flickvännen och de möter sitt livs äventyr tillsammans.

I tre månader reser de runt i Tanzania, Sydafrika, Botswana och Namibia.

Både som turister och som volontärer på barnhem och skola.

 

Här hemma är det redan tomt.

Märkligt ändå, han är ju inte alls alltid hemma fast han är hemma. Ofta är han någon annanstans. Men så fort någon i familjen reser bort blir det liksom än mer tomt än om den bara är ett par mil bort. Det blir tomt på riktigt.

 

Även om tårarna rann – på mig – när vi sade hej då på flygplatsen så är jag så lycklig för deras skull. De är på väg ut i världen, i stora vida världen, alldeles på egen hand och livet är som livet ska vara känner jag.

 

 

 

 

♥