Hon älskar…

… att resa…
Och att komma hem.

Lycklig dagen då vi for.
Ännu lyckligare dagen då vi for hem.
Så funkar hon, vår särskilda och speciella lilla H. Hon som väcker så mycket hos de flesta människor hon möter.

Så omhuldad av servitriser och servitörer veckan lång. Så uppmärksammad av flygvärdinnor både tur och retur. För det mesta svarar hon artigt och belevat. Ibland suckar hon och himlar med ögonen. Någon gång kan det hända att en och annan svordom ilsket ger sig till känna från den smultronröda lilla munnen. Men oftast inte.

På planet suckade hon en aning förstås. Och det när flygvärdinnan frågade om hon ville följa med till cockpit och prata lite med piloterna.

– Mäh! Åh! Ja’ spelar ju ”Candikrasch”...

Så suckade hon.
Men gick sedan med fram.
Som enda barn i planet fick hon gå fram och snacka lite med dem. Piloterna.

Maten slukade hon som en besatt.
Jag vet, vi pratar flygplansmat. Hedvig älskar den. Hon älskade den ännu mer den här gången då hon hunnit fylla 12 år. För då får man vuxenmat. Punkt.

Efter maten återstod flera timmars flygning. Hon tog det med ro. Greppade Aftonbladet som låg på sätet då vi kom på planet. Lutade sig sedan tillbaka med orden:

– Ja’ måste läsa lite nu, så att ja’ har koll på världen…

Och läste gjorde hon…

❤️

Lycklig över att vara på väg hem…