… Ezekiel…

Och hans familj.

 

Som för alltid kommer att vara med oss.

Ezekiel som bor i Tanzania, där vår Ebba är.

Han bor inte på barnhemmet där Ebba är, men han går i skolan.

 

Ezekiel är fem år och bor med sin mamma, pappa, storasyster och lillasyster.

Ezekiel är speciell. Han är särskild, olika, fem år och underbar.

Framförallt är han Ezekiel.

 

Ezekiels mamma är orolig för honom.

Hon ser att han är särskild, speciell och olik de andra barnen på flera sätt.
Ezekiel pratar till exempel inte så som många andra femåringar gör.

Men mamman vet inte vad som gör att han är så speciell.

Och mamman är så rädd att hennes lilla Ezekiel ska dö ifrån henne.

Eftersom hon inte vet hur det är, vad det är och hur det ska bli.

 

När Ebba träffar Ezekiel får han en särskild plats i hennes hjärta.

Hennes hjärta tycks rymma hur många som helst. Hennes hjärta har oändligt med kärlek.

Ändå finns det plats att få en alldeles särskild plats. Den platsen är för Ezekiel.

För Ebba ser. Och Ebba hör. Och Ebba tror.

Att Ezekiel har Downs syndrom.

 

Så klart att han tar så mycket plats i hennes hjärta att man kan tro det ska explodera.

Vi pratar om typiska fysiska tecken som går att se. Vi pratar om Halls kriterier. Jag skickar dem.

Ebba pratar med fantastiska Jessica och fantastiska Linnéa som driver barnhem och skola där Ebba är.

Ebba får träffa Ezekiels mamma. Berätta vad hon vet, berätta om sin lillasyster, berätta att hon inte ska vara orolig. Att det blir bra. Att Ezekiel måste man vara extra varsam med, då blir det bra.

 

Det finns en läkare i en annan stad.

En läkare som är berest och som Ebba vill att de ska åka till.

Ezekiels mamma och pappa har inte råd. Ebba bestämmer sig för att betala.

Idag har de varit hos läkaren. Ezekiel har varit lite sjuk de senaste veckorna så han fick medicin.

Läkaren tog lite prover. Återbesök om två veckor är bokat för att se om medicinerna har hjälpt.

Ebba pratade med honom om Downs syndrom och han visste vad det är.

Han kände även till en del andra funktionsvariationer som han också tror att Ezekiel kanske har.
Men han ville inte ta det vidare. Har ingen möjlighet att göra de kromosomtester som vi är så vana vid att läkare här både kan göra och faktiskt gör. Att han inte ville ta det vidare var inte på något vis för att vara dum, inte för att Ezekiel skulle vara mindre värd eller på grund av någon annan anledning man skulle kunnat bli rasande för.

Nej, det handlar bara om mentalitet, kulturkrock och pengar.

Som så mycket annat handlar det om pengar.

 

Ezekiel är numer någon vår familj stödjer lite extra.

Med mediciner, läkarbesök, material eller vad som nu kan tänkas behövas.

 

 

 

 

♥