Vi åker..,
.., till ett lekland…
På begäran.
Och enligt önskemål.
Svårt att hänga med den snabba, extremt viga lilla H. Upp och ner, hit och dit. Svårt att hänga med tills hon bestämmer sig för att ha lite koll på mamman. Så att mamman inte kommer bort. Det känns tryggt.
Roligt har vi.
Skrattar gör vi.
Svettiga och törstiga blir vi.
Så vi fikar.
Det gör man på lekland berättar lilla H.
Hon väljer en grön slush och en chokladboll som ser hembakt ut.
Den gröna slushen smakar inte päron som det stod att den skulle göra.
Den smakar syntetiskt, nästan som parfym, och lilla H blir besviken.
Chokladbollen lämnar hon halväten med orden:
– Ja’ tror inte den är hembakt mamma..,
Säger hon som gärna äter alla slags chokladbollar, även de som inte är hembakta. Jag smakar, konstaterar att den nog är just hembakt. Konstaterar också att den inte är särskilt god.
Vi leker istället. En timme till.
Upp och ner och hit och dit.
Roligt har vi som sagt.
När vi ska åka hem vill Hedvig ha en slush. Till. Jag föreslår vatten. Hon har ju redan fått en slush.
– Men ja’ drack den ju inte…
Sant.
Hon drack ju inte den gröna.
Ett – noll till Hedvig. Igen.
Hon valde en med colasmak.
Som smakade just cola…
❤️
Älskade barn…
