… men rolig helg…

Mysig.

 

Att en lördagsmorgon väcka tre små hjärtan vid halvsexsnåret kan gå sådär.

Särskilt om äldsta bara hunnit sova två och en halv timme.

Men det gick bra.

 

Jag kan inte säga att de kvittrade direkt. Inte de stora.

Men lilla H kvittrade för oss allihop.

Hon tillhör det morgonkvittrande släktet och kan få den gråaste dag att kännas fin.

 

Hon kvittrade om att äntligen var det dags.

Idag skulle det bära av.

Till LenaMoaLars.

Till Moas student.

Övernattning hos morbor Nicke.

Där vi aldrig tidigare har övernattat.

Hon kvittrade också om frukost i bilen – det bästa med en lång bilresa.

 

06.15 rullade bilen iväg.

Mamman med sina tre små hjärtan.

Två somnade direkt. Det yngsta höll låda i fyra timmar.

 

Snabb lunch i solen hos morbror.

Studentutspring i strålande sol och 24 graders värme.

Hörselkåpor kvarglömda hemma, ve och fasa.

Salta tårar på brunbrända kinder. Studenter låter högt.

Övervunnen rädsla. Pussar och kramar.

Mamman rörd över alla unga vackra. Fuktiga ögon en lång stund.

Mottagning med pirrig och toklycklig nybliven student.

Möte med gamla och nya bekantskaper.

Mysigt. Väldigt mysigt.

Och lyckligt.

 

Studentfestprat hos de unga vuxna.

Ludvig bestämde sig för att hänga på.

Ebba aningen tveksam. Ville men var ändå inte sugen.

Så plötsligt laddade hon om och ville jättegärna med.

Kusin engagerade sig och köpte biljetter till studentfest på Stadt.

I Katrineholm.

 

Festsugna unga vackra.

Ny stad, nya bekantskaper.

Adress till morbror Nicke inpräntades.

Himmel och plättar, de måste ju hitta ”hem” på natten.

 

Den mer stillsamma mamman och myssugna lilla H åkte till morbror.

Lilla H hittade ett soffhörn, bäddade ner sig bland kuddar och filtar, fick popcorn och jordgubbssaft och tyckte livet var toppen. Mamman satte sig vid köksbordet, fick ett glas vin och pratade livet med storebror. Vi har några års prat att ta igen och vi är på god väg.

 

Hemfärd med trötta, trötta, toktrötta hjärtan.

Nöjda, glada och fyllda av positiv energi.

 

♥