Borta bra men…
… hemma bäst…
Ett slitet uttryck.
Kanske.
Men inte mindre sant.
Man behöver det ena för att uppskatta det andra.
Och vice versa. Åtminstone tror jag det.
Det finns en mysfaktor i att längta.
Oavsett man längtar hem eller efter nära och kära.
Lilla H har under hela semestern längtat efter syskon och efter sina barn. Med sina barn menar hon alla fina grannbarn som sedan flytten fått en väldigt stor plats i Hedvigs hjärta och, kanske bäst av allt, Hedvig har fått en stor plats i alla deras hjärtan. Mer lyx än vad många kan ana om jag ska vara ärlig.
Så kommer vi hem.
Och pappan och mamman hör hur fyra små röster tjuter i falsett ”Hon är hemma!!!!!” Sedan rusas det från trädgårdar, altaner och balkonger. Det pussas och kramas. Det skrattas och fnissas.
Pappans och mammans hjärtan svämmar över av kärlek till alla dessa vackra små själar.
På dörren hänger ett paket. Eller, flera paket i ett.
Där finns en påse popcorn, mjölkchoklad, Pokémonkort, Star Wars svärd och en hemgjord vacker träbåt.
Allt till vår lilla flicka!
En ynnest att få vara så efterlängtad…
❤️
En ynnest att få ha så fina grannar…