… nu i årskurs fyra…
Älskar dem!
När jag en dag då och då tar mig tiden och möjligheten att vara med lilla H i skolan, då känner jag mig glad och lycklig. Jag är så glad över att få vara med, och hon är så glad över att jag är med.
Jag känner mig oerhört stolt över Hedvig, och hon visar sig vara stolt över mig!
Hon har så fina, kloka, snälla pedagoger som tycks lägga ribban rätt mest hela tiden.
Och hon är så duktig, vår lilla loppa.
Hon läser och skriver svenska av bara farten när vi första timmen är i klass 2B, klassen där Hedvig läser svenska integrerat. Med en egen bok. Eller två förresten. En skrivbok och en övningsbok.
Likadan som de andra i klassen har, det är betydelsefullt.
Idag sje-ljudet.
Sje-ljudet som kan stavas med ”sj”, men som också kan stavas med ”sk”.
Lite klurigt faktiskt. Om man tänker efter.
På rasten har jag spelat killerball och spökpolis och spöktjuv. Minsann.
Jag har till och med förvandlat de arma små liven till zombies. På uppmaning.
Engelskalektionen handlade om kläder. Clothes.
Eller, ”klouvs” som Hedvig säger.
Hon som gärna kliver ut ur klassrummet, klär ut sig till en dam för att sedan göra en smått teatralisk entré.
– Oh, what is se wearing?
– She is wearing a red hat!
Lunch.
Skolmat.
Men inte som jag minns den.
Lunchen är så god på Hedvigs skola!
Själv minns jag att jag mestadels skippade lunchen helt till förmån för några knäckebrödsskivor med smör och grillkrydda på. Och eftermiddagshuvudvärk som följd.
Inte idag dock.
En hel portion ugnsstekt makrill med kokt potatis och stuvad spenat åt jag.
Hedvig åt tre.
Så har hon sytt också, lilla hjärtat.
Hon har sytt klart och fått tagit med sig hem också.
Just idag när jag var där.
En boll. Så klart.
En mjuk boll stoppad med kuddstopp så att man kan få spela fotboll inomhus.
Hon sydde som om hon aldrig gjort annat på en, i mina ögon fantastisk, symaskin som man kunde ställa in på snigelfart! Suveränt om man är liten och vill lära sig. Eller tror att man redan kan för den delen.
Någon här i huset tror sig kunna allt från början, och då kan en symaskin med snigelfart vara det bästa som har hänt. Typ.
När dagen var slut och lilla H inte skulle ha fritids susade vi till Ikea.
En mellisfika tänkte jag efter en stund. Köttbullar tänkte Hedvig.
– Men, du har ju ätit TRE portioner makrill!!!
– Ja’ vet.
– Du kan inte vara hungrig? Inte egentligen.
– Jo. De’ är så himla gott!
Så minsta portionen köttbullar fick bli mellis.
Det verkar ju dumt att tjata om en onyttig fika när hon hellre vill ha mat.
Av middagen ikväll blev snudd på intet…
Jag trallar över min härliga dag…
❤️
Heja alla barn och heja alla fantastiska pedagoger…
