En inte fullt lika…
… sjuk Liten H…
Spelar lite handboll i stugan.
I den yttepyttiga stugan får lilla H för sig att mamman och hon själv ska spela handboll. Med en Spidermanboll. Lilla H är målvakt. Så klart. Mamman skjuter först lite försiktigt och Hedvig tycker att hon mesar lite. Mamman är ju hopplös med sin vinnarskalle så hon satsar lite hårdare då, enligt order. Mamman märker att hon liksom går in för att göra mål, vilket sannerligen inte är lätt i en hall som är så trång att väggarna nästan sätter sig fast i axlarna.
Så lyckas hon!
Naturligtvis tjuter hon ”1 – 0”, med triumf i rösten.
Lilla H kontrar med att skrika ”miss”, med lika mycket triumf i rösten.
– Neej, jag gjorde ju mål.
– Nä! De var stolpe in!
– Men stolpe in är ju mål!
– Jaha… I så fall är ja’ förbannad på bollen!
– Förbannad på bollen?
– Ja.
– Det är ingen ide att vara förbannad på en boll Hedivg. Det är ju bara en plastgrej liksom…
– Va’?! E’ de’…?
❤️
Det där med sammanhang & begrepp liksom…