En lördag full av soldsken, lek och …
… och flyttkartonger…
Börjar känna mig trött på dem nu.
Men så kan plötsligt en flyttkartong bli till en rymdfarkost och lilla H kryper ner och mamman får skaka och svänga och låta som hela rymden själv. Så kan mamman veckla ihop sig på något märkligt vis och faktiskt få plats i en flyttkartong, förlåt jag menar rymdfarkost. Då skakar och svänger och låter lilla H så mycket att mamman nästan känner sig åksjuk. Eller rymdsjuk kanske det heter. Att åka ut i rymden med lilla H blev ett välkommet avbrott i packandet.
Välkommet och väldigt roligt!
När man så har packat lite till kom ett sms från jobbande storasyster som tyckte att lillasyster och jag skulle susa till henne, skaffa ett förmånskort och sedan köpa kaffe och bakelse för 20 kronor. Lilla H vill nog ha en prinsessbakelse, trodde hon. Det trodde jag också och eftersom jag längtar så himla, himla mycket efter storasyster som inte är hemma denna veckan, tyckte jag att det lär otroligt trevligt att åka flera mil till City Gross för att skaffa förmånskort och dricka kaffe och äta bakelse för 20 kronor. Fast det är strålande solsken.
Lilla H ville inte. Hon bröt ihop!
Helmärkligt tyckte jag som väntade mig jubel för att kombon Ebba & prinsessbakelse.
Men nej…
Tyst gråt och stilla tårar som trillade ner för hennes solkyssta fräkniga kinder. Den lilla munnen som darrade och inte riktigt kunde sätta ord på varför hon inte ville åka. Mamman som blev så oerhört besviken men inte kunde förmå sig till att tvinga med sig lilla fröken som inte kunde sätta ord på alla känslor. Det var ju inte kaffet och bakelsen jag var besviken över, men möjligheten att träffa Ebba helt otippat en stund.
Storebror räddade situationen genom att be Hedvig leka med honom. De hoppade studsmatta och spelade fotboll. Skrattade och brottades.
Hedvig var nöjd och mamman fortsatte längta efter storasyster. Vänjer mig aldrig vid att hon inte är hemma tror jag.
Smultronen är färdiga och Hedvig plockar och mumsar ivrigt.
Det där lilla solskensansiktet med smultronkladd runt hela munnen får mitt hjärta att smälta när hon säger:
– Smultron mamma, det smakal som saft! Ja’ älskal saft…
❤️
Så kom en liten gnutta energi till att packa ytterligare några kartonger…
