Middag framför TV:n…
… hör inte till vanligheterna här i huset…
Jag tycker liksom om att ha hela familjen samlad åtminstone en gång per dygn. Med tre tonårsbarn i familjen blir det sällan mer än just då. Men jag verkligen älskar när vi är alla, tillsammans liksom. Tillsammans är så mysigt!
Idag har vi haft en annorlunda fredag dock. En ledsam fredag. Vi har varit på begravning…
Lilla H har varit hos mormor, men vi andra har varit på en oerhört vacker och stämningsfull begravning. Men hur vacker och stämningsfull en begravnlng än är så blir den allra, allra mest så otroligt ledsam…
När vi kom hem behövde vi alla landa på lite olika sätt tror jag. Stora dottern bytte om och vill tillbringa kvällen med tvä bästa vänner – som dessutom lovat att baka något gott tills Ebba kom – så hon pep iväg. Ludde och Gustav landade på sina rum framför spel, Skype, Facebook – vad vet jag?! Ludde tänker sig att ta moppen och hämta pizza för de som vill under kvällen. Mannen försvann in i bastun och njuter där just nu.
Lilila H kom hem med ett solskensleende, berättade att hon minsann kokat Bondsoppa på hemkunskapen och undrade om vi haft kul på begravningen. Pappan försökte förklara att man inte har kul på begravning men att det ändå kan vara trevligt och ganska mysigt efter allt det otroligt tunga och ledsamma i kyrkan.
Hedvig fick äta middag framför TV:n ikväll, och det var där jag landade, så här en ledsam fredag…
Det är skönt att kunna landa på sitt egna vis, en ledsam fredag som denna…
Vilken härlig blogg du har!! Och en så underbar tjej! Hos oss har vi också en extra kromosom. Min son Edgar 13 år är en downkille som verkligen visat att down kan bli up. Oktoberhälsningar från Finland!