Idag har jag befunnit mig i…
 
 
 
 
… skolbänken…
 
Jag har haft förmånen att vara med lilla H en hel dag i skolan.
Jag har varit det förut och jag bara älskar att ta del av den vardagen som är hennes alldeles egna.
 
Fröken U har inte riktigt känt igen den obstinata, lite argsinta Hedvig som varit i klassrummet idag, medan jag tycker att Hedvig har varit väldigt mycket som just Hedvig är. Så olika sidor visar hon uppenbarligen hemma och i skolan. Riktigt sur har hon varit på sin fina fröken som verkligen inte fick hjälpa henne med något idag, det vara bara jag som gällde. Förståeligt i och för sig då hon var väldigt glad att jag skulle vara med en hel dag. Å andra sidan behövde fröken U förklara lite för mig så att jag kunde hjälpa Hedvig att göra rätt.
Nolltolerans har varit Hedvigs ledord idag…
 
Denna veckan är Hedvig samlingsvärd i sin klass – malligt och efterlängtat!
Som samlingsvärd skriver man på tavlan vad det är för datum, månad och år. Man skriver vilka barn och pedagoger som är på plats, vilka som eventuellt är sjuka eller kommer senare. Som samlingsvärd skall du även berätta och skriva vad det är för väder och temperatur ute.
Naturligtvis var Hedvig ”tätteduktig” – i mina ögon särskilt tänker jag.
 
    
 
Och jo, visst infann sig en liten klump i halsen för att jag blev lite rörd av mitt lilla hjärta som stod där framme vid tavlan och kämpade med alla uppgifter. När hon sedan läste och skrev att Greger har namnsdag idag, då fick jag svälja hårt. Aldrig har jag väl trott att just Greger skulle ha sådan inverkan på mig…
 
    
 
 
Jag har också haft motorik och på rasten har jag lekt Tjuv och polis som aldrig förr. Som polis lyckades jag fånga några småtjuvar och sätta i finkan, men som tjuv var jag totalt värdelös. Jag hamnade i finkan stup i kvarten!
Bästis-Emil placerade mig där ett otal gånger och varje gång hytte han med näven åt mig och sade:
 
– Nu bli de finkan! I 20 ål! Vatten o blöd! Bala vatten o blöd!!!
 
Ni förstår att det var en ruskig lek för en mamma som inte är så van att just sitta i finkan… 20 år…
 
Ebba och Ludde hade lite roligt åt att jag skulle äta skolmat idag. Ebba har aldrig tyckt om skolmaten och Ludde har inte gjort det de senaste fem-sex åren, medan lilla H älskar den mesta maten som serveras. När Hedvig igår såg att vi skulle serveras potatis- och köttfärslåda idag hoppade hon jämfota av förtjusning:
 
– Ja! Ja! Patis och sssccchhhööttfärslåda, de äl min fabolit!!!
 
Detta medan jag såg hur det nästan vände sig i magen på Ebba och Ludde!
Men jag tyckte det var gott! Jättegott till och med!
Som en krämig potatisgratäng med smakrik köttfärs, till det en fantastisk salladsbuffé.
Jag har i eftermiddag försökt övertyga Ebba och Ludde om att det faktiskt var så gott som Hedvig säger, men nej, de tror mig inte. De höjer liksom ett skeptiskt ögonbryn och säger:
 
– Näe mamma, det är inte gott…
 
Men Hedvig och jag tycker det i alla fall.
 
 
 
Veckans bokstav är U och den har jag också tränat alldeles kolossalt på idag.
Bästis-Emil kom på att Uggla börjar på U och Hedvig kom på att Ludvig har ett U ”någonstans i mitten”.
 
 
 
Så har vi haft syslöjd!
Det tycker jag är roligt. Hedvig syr en kudde till sin docka Lova. Lova som ligger i docksängen alldeles bredvid Hedvigs säng. Lova har redan en kudde men Hedvig säger att Lova har fått så ont i huvudet så hon behöver en kudde till. Då är det ju himla bra att kunna sy en kudde i syslöjden tänker jag.
När Hedvig hade klippt till tyget till kuddens baksida och sicksackat kanterna var det dags att stryka tyget. Åh, så mallig hon var då hon visade mig hur man satte på timern till strykjärnet, hur man tar fram pallen så att man når om man är lite kort och hur man måste vänta tills lampan på strykjärnet hade slocknat.
Sedan strök Hedvig sin lilla tygbit och blev galet trött.
 
– Så tlött mamma så ja´ nästan böljal svimma…
 
Jag visste inte ens att man kunde bli så trött av att stryka en tygbit så att man nästan börjar svimma
Men Hedvig kan – hon kan ju nästan allting!
 
    
 
 
Dagen idag avslutades med en promenad till Ica.
Vi hade en utförlig handlingslista med oss och skulle köpa varor tillverkade av mjölk. I ämnet Grön Flagg pratar klassen om kossan och nu var det dags att se vad man kan göra mer av mjölk än att bara dricka den.
Hedvig är så långt ifrån lat man kan komma men när vi gick till Ica idag var det trögt. Hon ville gå hem, hon ville inte gå till Ica etc etc. Väl inne på Ica var hon helt slut, ville inte alls titta i mjölkkylen utan vilade hellre pannan mot en back påskmust. I kön kunde hon knappt stå upp och när vi skulle betala gick hon och satte sig på en stol. Helt olik sig…
 
På väg tillbaka till skolan rann tårarna på hennes kinder och hon sade hulkande att hon inte mådde bra. Då fick stora, starka mamman bära 26 kg Hedvig (med termobyxor, vinterjacka och allt). Mamman tyckte att Hedvig kändes febrig. Märkligt eftersom Hedvig inte haft feber på flera år.
Jag var beredd på att bädda ner febrig liten H när vi kom hem, istället infann sig en kvittrande och ganska sprallig och feberfri liten H. Jag förstår ingenting! Hur kan man ena stund vara som sjuk och nästa stund som helt frisk? Om än förkyld…
 
Humöret har dock svängt här ikväll och tårarna har varit ganska påtagliga.
Antingen är några baciller på ingång eller så har lilla H helt enkelt haft en hyfsat dålig eftermiddag…
 
 
Hur som helst är både lilla H och jag lyckliga för vår skoldag tillsammans…