… lilla H…

 

För att jag känner henne utan och innan.

Oftast vet jag hur hon ska reagera, tänka och tycka kring diverse olika saker.

Men så ibland överraskar hon mig, då blir jag förvånad och snopen men det är bara att hänga på liksom.

 

Efter månader av grubblande över vad jag kan servera henne till frukost för att veta att hon åker mätt, glad och nöjd till skolan har jag hittat lösningen. Eftersom hon inte tycker om vare sig fil, youghurt, flingor, gröt eller smörgås så blir alternativen få – om man betänker ”vanlig” vardagsfrukostmat menar jag. Gröt har hon tyckt om. I sex år. Bara mannagrynsgröt och bara med äpplemos på men i alla fall. Men gröt har Hedvig tröttnat på.

 

Sedan ett par månader tillbaka serveras hon olika typer av mat till frukost. För mig helt obegripligt hur man kan få i sig lagad mat till frukost men det är tur att vi kan få olika, lilla H och jag. Hedvig äter numer gärna Chili con carne till frukost – om vi har det kvar sedan dagen innan eller kanske någon portion i frysen vill säga. Jag står inte och lagar Chili con carne vid sjusnåret på morgonen. Alternativt kan hon tänka sig de älskade pastafjärilarna. Bara fjärilarna bör observeras, annan pasta går bort. Helst vill hon ha dem kalla, så där ihopklibbade från det kylskåskalla ni vet, och med en rejäl klick ketchup till. Till det kan Hedvig också tänka sig några kalla köttbullar, delade på två – varken mer eller mindre, alternativt en kall grillkorv. Jo, kall – det är sant! En kall grillkorv som aldrig varit i närheten av en grill, eller ens en stekpanna. Den vill hon helst hålla i handen och doppa i den stora klicken ketchup…

Nåväl, mätt och nöjd är hon när hon susar iväg till skolan och det är väl det viktigaste tänker jag.

 

Imorse var dock en sådan gång när hon plötsligt förvånade mig.

Jag frågade i vanlig ordning vad hon önskade till frukost och hon svarade:

 

 

Hellustigt!

Mannagrynsgröt har hon tackat nej till i ett år, och de gånger jag ändå gjort det har hon högst motvilligt tryckt i sig två, kanske tre, skedar. Jag blev snopen men tycker nog ändå att en tallrik gröt känns bättre att servera på morgonen än en tallrik med kalla pastafjärilar, kall grillkorv och ketchup…

 

Men O´boy!?!?

 

Hon har smakat någon gång på både O´boy och på varm choklad gjord på kakao (som jag föredrar) men hon gillar det inte. Jag tror att hon gillar idén om varm choklad. Den är ju mysig liksom, men själva chokladen tycker hon inte om. Det blev så annorlunda och konstigt här i morse men vi gjorde önskefrukosten tillsammans. Hedvig gjorde sin egen O´boy medan jag gjorde gröten. Hon var väldigt koncentrerad då hon rörde pulvret med mjölken i sin fina Spidermanmugg. Att jag både välte mjölkpaketet så det rann ut mjölk över hela diskbänken och tappade O´boypaketet på golvet så det var en himla massa pulver överallt gick henne helt förbi. Hon bara rörde och rörde och när hon hade rört klart bad hon mig ställa muggen i micron eftersom hon var säker på att det var just varm O´boy hon ville ha.

 

Om hon åt?

Tja… jo faktiskt.

Nästan all gröt försvann ner i lilla magen även om det mesta av O´boyen blev kvar i muggen…