… paket till mej?!…

 

 

Hedvigs förvåning uttrycktes i dessa ord då hon, knappt vaken, släntrade ur sängen och i soffan där hon hittade sitt paket. Med spänd föväntan satte vi oss, Ebba, pappan och jag, för att se hennes reaktion då hon öppnade paketet.

 

 

 

 

 

Hon sliter irriterat med tejpen, trött men nyfiken.

 

 

 

 

Puh, vi andades ut alla tre.

Nu trodde vi nog inte innerst inne att hon verkligen skulle dissa den, men med den lilla damen kan man ändå inte riktigt veta. Själv var jag mest orolig för att hon kanske inte skulle känna igen honom och inte heller vilja ha honom med till visardagen idag. Så fel jag hade! Visst kände hon igen honom, visst tyckte hon att han var cool och visst ville hon ha med honom till skolan. Det var knappt att hon ville stoppa ner honom i ryggan när hon skulle åka till skolan men gjorde det till slut, efter att jag dragit det tänkbara scenariot att han kanske blir kvarglömd i taxin.

 

 

 

 

♥