Prövar att vända vab…

… till något positivt…

Svårt, ack så svårt!

Sjuka, små barn kan ingen rå för och inte heller förutse.
Ändå tenderar sjuka små barn att generera inre stress hos sina mammor och pappor.
Galet, eller hur?
Ingen blir ju sjuk ”med flit” men ändå…
Mammor och pappor kan också tycka att den älskade lilla ”ungen” blir sjuk när det är som allra sämst i tid, som allra mest att göra på jobbet etc.

Jag har börjat nytt jobb och känner stressen ticka inom mig denna veckan då lilla H varit sjuk.
Nytt jobb, nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater…
Vad ska de tro om mig nu?
Att jag är en sådan stackars mamma som vabbar i tid och otid?
Jag som ofta vidhåller att lilla H extremt sällan är sjuk!
Så blir hon sjuk två gånger på samma vecka och är på planerad kontroll en gång, när jag arbetat tre veckor på min nya arbetsplats.

Hm… det känns inte bra!

Jag tvingade bort den hamrande känslan inombords imorse efter att ha talat med min chef.
Jag tvingade och motade bort den och fokuserade istället på genomförkylda lilla H.
En sjuk liten flicka måste ju få sin dag som hon vill tänker jag…

Lilla H vill mycket!

Lilla H har inte så mycket feber, om ens någon så här på eftermiddagen – vi skall ta tempen snart.

Lilla H vill att vi läser, att vi myser, att jag virkar på hennes nya lilla hjärtekatt…

Vi har gjort allt det där!

Jag föreslog då att vi kan prova lite nytt material. Eller, jag presenterade det ju inte som ”material” för då hade det blivit bakslag direkt! Jag presenterade det istället som ett nytt spel vi skulle spela och den tanken gillade Hedvig direkt, vilket är lite ovanligt för den bestämda damen.

Jag lade ut några rader med ordbilder på bordet och hade en hög bilder i handen. Hedvig drog ett kort och fick
t ex en häst. Hon skulle då berätta för mig vad hon fått och plocka rätt ordbild från bordet, d v s den det stod ”häst” på. Det gick som en dans! Hon har blivit otroligt duktigt på att ljuda och höra vad det blir för ord.

Hon prickade in alla rätt!

Hon läser!

Lite svårare trodde jag att hon skulle tycka att detta var och jag får kanske fundera på svårare ord?

På min arbetsplats har vi ”go´fika” på torsdagarna och vi turas om att ta med något smaskigt.
Idag var det min tur och igår kväll gjorde jag därför en äpplepaj som jag skulle ta med idag tillsammans med vaniljsås. Det blev ju inget med det så plötsligt står jag med en äpplepaj så här på en torsdag.
Jag förslog därför Hedvig nyss att vi skulle fika lite, med paj och vaniljsås.

– Ja älskal inte paj mamma! Ska ja ha då? Ja vet, vi bakal chåkladbollal till mig!?

– Tja… jo, det kan vi göra Hedvig.

– Nu?

– Mm, vi kan baka nu.

Så den tredje lite ångestladdade vab-dagen vänder vi strax till att njuta av en galet god eftermiddagsfika…

    

sjuk