Tid är vad vi…

…alla behöver…

Kanske behöver man det lite extra mycket om man har en extra liten kromosom?

Jag vet att vi alla skulle må bra av att få mer tid till förfogande men det är inte den sortens tid jag menar. För den sortens tid skulle de flesta av oss förmodligen ”bara” utnyttja till att hinna ännu fler saker i samma, eller ve och fasa i högre, rasande tempo. Den tiden jag menar är viktig är sådan tid där vi sänker tempot, där vi tar oss tid till nuet, till varandra, till att lyssna på liten som sitter bredvid och har miljoner saker att berätta om – bara hon får tid på sig…

Igår var jag på studiecirkel i Karlstadmodellen med absolut bästa Rigmor Boström – hon har alltid så mycket klokt att säga! Så mycket roliga idéer som hjälper både lilla H och mig i hennes (och min) utveckling. Igår pratade Rigmor om just tid, om hur viktig den är för barn och vuxna med Downs syndrom. Får man inte den tid på sig som man behöver är det lätt att tystna, att strunta i att berätta eftersom man inte får berätta klart.
Tänk er hur det känns…

Jag ser det även i vår närmsta omgivning, att lilla H inte alltid får den tid på sig som hon behöver.
Ett exempel är om hon berättar om sin dag och kanske vad hon ätit till lunch i skolan. Lunchen är viktig för Hedvig och därför tacksam att berätta om. Jag tänker att hon då måste både försöka komma ihåg och kunna återberätta. Ett scenario kan vara att Hedvig säger:

– Till lunch va´ de´ fisk o kopatis (potatis)…

sedan tänker hon lite och det är då det händer!
Det är då den som lyssnar säger:

– Jaha! Vad gott!

och sedan byter samtalsämne – fast Hedvig var inte klar med sin berättelse!
Hon ville fortsätta och säga:

– … o de va ärtol o sås o såsen val vit o den val valm o de val tättegott o ja dlack miölk osså…

Då först är hon klar och tänk vilken målande beskrivning hon kan ge bara hon får tid på sig! Hon kan inte tänka och prata lika fort som vi andra runt omkring henne, men det betyder inte att hon inte kan tänka och prata! Jag kan bara ana hur det känns inom henne då hon faktiskt blir avbruten och egentligen avfärdad – utan ont uppsåt förvisso men ändå. Då är det inte konstigt om skulle tystna och det är min skräck! Ingen liten människa på denna jord skall tystna i tron om att det man har att berätta inte är intressant. Vidare tänker jag att det är ju vi alla runt omkring lilla H som måste ge henne denna så viktiga tid.

Det är inte Hedvig som har problem med tiden, det är vi som hastar på och hon kan faktiskt inte stjäla till sig den…

♥

tid