En gråsugga har sex ben
… som sitter fast på ryggen…
Lilla stora H har nu varit ettakluddare i fem veckor och det är som om hon aldrig gjort annat än gått i skolan och på fritids! Hon älskar det!
Hon skulle gärna gå i skolan både lördag och söndag också, så himla kul är det!
När vi traskar över skolgården tillsammans (hand i hand skulle jag vilja tillägga men då ljuger jag; Hedvig vägrar hålla handen) varje morgon lilla H och jag så hörs det från alla håll och kanter ”Åh, nu kommer Hedvig”, ”Hej Hedvig!” och ”Hedvig! Vill du vara med?” och jag njuter!
Åh, vad jag njuter av att Hedvig ingår i ett eget socialt sammanhang – alles hälv – och att hon har så många kompisar, en del små, andra så stora som sexor!!!
Och ja, det är små kompisar från både ”vanliga” och (i så fall) ”ovanliga” skolan!
Jag tänker att Hedvig går i skolan rätt och slätt, varken vanlig eller ovanlig, och jag önskar att folk bara rätt och slätt såg det som just ”skolan”.
Lilla H är toktrött på eftermiddagarna och vill bara leka ”alles hälv” någon halvtimme/timme då vi kommit hem. Hon är bara på skolan och fritids en timme längre i tid än vad hon var på dagis men är så enormt mycket tröttare.
Det är förmodligen hela den nya situationen med nya kompisar, nya lärare, nya aktiviteter (som Kingboll som hon slängde ur sig i morse att hon tänkte spela på rasten. Jag har aldrig vetat att Hedvig spelar Kingboll… Är det samma lek/spel som Kingout kanske?) och framför allt så mycket lärande.
Visst lärde hon sig miljoner saker på dagis också men det är ändå – och ska vara tänker jag – skillnad på mängd inlärning.
I onsdags då jag hämtade Hedvig hade hon varit i skogen och letat efter gråsuggor. Hon berättade för mig:
– En glåsugga hal sex ben, benen sittel fast på lyggen mamma!
Ja jillal inte glåsuggol mamma!
– Nja, det gör nog inte jag heller faktiskt, gillar gråsuggor.
Jag frågade vad gråsuggorna äter (det vet jag faktiskt och verkligen inte), då tittade lilla H på mig med sina stora runda, bruna och kloka ögon, sedan började hon skratta:
– Vet inte du??? De ätel blad o löv mamma…
Jag tänker att man lär så länge man lever och ja, nu kan jag ju lite om gråsuggor också.
Vidare berättade Hedvig att de i skogen också tittat på björken. Och om jag kanske inte visste något om björkar heller så var hon snabb att upplysa mig:
– Bjölken äl ett tläd mamma! Finns många tläd i skogen, bjölken äl ett tläd…
♥