Hon är en mästare på…

… otippade kärleksförklaringar, lilla H….

Vid de mest oväntade tillfällen gör hon det!
Deklarerar sin stora kärlek till mig…
På ett sätt och med ord och beskrivningar som ingen någonsin förklarat sin kärlek till mig på!

Åh, hon gör mig alldeles varm inombords!
Det är 100% total ärlighet i hennes lilla kropp!

Alltid 100% ärlighet vilket naturligtvis även klart kan deklarera motsatsen!
Som igår då vi var på simskolan och jag försökte övertala henne till att ha en simdyna på ryggen då vi var på det djupa vattnet. Nej, hon kunde själv sade hon!
Igen försökte jag förklara att hon skulle sjunka utan någon dyna.
Lönlöst!
Istället blängde hon ilsket på mig med sina bruna ögon som tenderar att bli svarta då hon blir arg, och så fräste hon åt mig:

– Ja gillal inte dej!!! Ja gillal Ebba!!!

Men, det är då jag försöker plocka fram de fina kärleksförklaringarna hon ändå ger mig – när det passar henne…

Som i förrgår natt…
Jag hade varit borta på kvällen vilket lilla H starkt ogillar!
Inte så att hon inte vill vara hemma med sin pappa, inte alls, det är mer någon slags kontroll av mig tror jag.
Hon gillar att jag är hemma helt enkelt.

Hur som helst så var jag inte hemma då utan kom hem långt efter att hon somnat.

Klockan 00:47 händer det!

Liten trött, halvsovande trollunge släntrar upp ur sin säng, jag hör hur hon samlar ihop snuttefilt och hjärtekatter och sedan fipplar lite med sin dörr och liksom snubblar in i vårt sovrum.

Hon kastar upp snuttefilt och hjärtekatter i sängen, ser mig och blir med ens klarvaken och utbrister:

– Åh mamma!!! Du hemma igen?! Ja hal saknat dej ja…

Så kröp hon nära, nära och somnade så gott!

♥