Vilken lördag!!!
En regntung lördag förbyttes till en rolig lördag!!!
Lilla fröken Filippas mamma ringde och frågade om lilla fröken Filippa fick komma och leka?
Om hon fick komma och leka?!?!
Så klart lilla fröken Filippa fick komma och leka!
Ingen blev gladare än jag!
Inget gör mig så varm och lycklig ända in i själen som när någon längtar efter att leka med lilla H!
När lilla fröken Filippa först kom blev lilla H lite ”blug” (blyg) och ville inte alls leka tillsammans…
Då känner jag mig lite stressad och medlar, lockar, bönar, ber…
Stressad för att jag är rädd att den lilla kompisen kanske inte vill komma tillbaka om lilla H inte bjuder till…
Men, som min äldsta och oftast så kloka dotter sade:
– Mamma, de har säkert jättekul båda två även om de lekar olika saker och bara bredvid varandra!
Mmm… så är det nog, för lilla fröken Filippa verkade ha jättekul!
Även i början liksom…
Lilla fröken Filippa hade sitt Nintendo med sig och det dröjde inte så länge förrän lilla H hämtade sitt DS, kröp upp i soffan och lilla fröken Filippa kröp efter och satte sig bredvid…
Sedan satt de lite närmre varandra…
Efter en stund satt de så nära att deras ben var lite intrasslade i varandras…
Efter ytterligare en stund bytte de spel…
Plötsligt händer det!
Ebba och jag hör skratt och flams och trams och inget värmer mer!!!
Jag bara lyssnade och njöt!
Ebba var lite avancerad idag och bakade hallonmacarons och de två små fröknarna kom och ville vara med!
Fantastiska Ebba låter glatt de två tramsmajorna vara med – Ebba har tålamod som en ängel!!!
De två små fröknarna fick varsin visp full av hallonsmörkräm av Ebba – gissa vem som var mest populär i hela huset just då…?
Lilla H har en stark benägenhet att säga exakt vad hon tycker!
Det är en bra egenskap – oftast, inte alltid…
Plötsligt säger hon att hon vill att Filippa ska gå hem…
Stress känner jag då, försöker släta över, hoppas att lilla fröken Filippa inte uppfattat riktigt vad lilla H sade…
Tror inte lilla fröken Filippa reflekterade över uttalandet…puh…!
När lilla fröken Filippa sedan gått hem, kramas lilla H och jag länge, länge och då säger hon:
– Mamma, kan Filippa komma igen…?
♥