En nästan-hela-dagen-trevlig-dag…
… har vi haft tillsammans idag, lilla H och jag!
Det lever jag länge på!
Hedvig blev inte tokarg på mig förrän kl 14.45!!!
Detta trots att hon varit vaken sedan 06.55!!!
Vi har haft en ledig dag idag, lilla H och jag.
Utan dagis, med några ”måsten” och några trevligheter – allt i lilla H:s tempo.
Vi började dagen med ett besök i leksaksaffären!
Tror jag det att dagen blev trevlig tänker du, men det är inte alls någon garanti för trevligt-uppförande-mot-mamma-beteende. Inte alls! Det går så bra att explodera både innan, under och efter ett besök i leksaksaffären om du frågar lilla H.
Men inte denna dag!
Och nej, jag mutade inte med något!
Vi handlade förvisso i affären men inte till henne. Just det är hon fenomenal på lilla H; att bara vara nöjd med att få kika runt i leksaksaffären en stund – en längre stund förvisso men ändå.
Vi promenerade vidare till Synsam för lite justering av Hedvigs glasögon.
Vi kikade länge, länge in genom fönstret till en frisör, jättelänge kikade vi.
Allt medan Hedvig rabblade som ett mantra för både sig själv och för mig:
– Det äl inte falit!
Man bala klippel hålet!
Åh så fint lockigt hål gubben hal!
Hedvig klippel sig hos annan flisöl, den hetel Ann…
Ja´ vill inte gå in däl mamma!!!
Folk runtomkring oss måste trott vi var tokiga – det bjuder jag på.
Vi strosade vidare mot tandläkaren.
Jag hade hoppats att tandläkaren kunde trixa lite med den sanslöst lösa tanden i Hedvigs mun så att den äntligen trillar ut. Då hade vi haft det överstökat liksom, blod och elände som det blir. Bättre att få det gjort än att se den lilla skräcken i Hedvigs ögon när hon frågar när den tänker ramla ut. Jag svarar att det kanske blir idag eller imorgon…
– Kanske på fledag!?
kontrar hon då.
Framme hos tandläkaren deklarerade Hedvig redan i väntrummet för tandläkaren att hon minsann har en ”lös” och den får man inte pilla på…
Så tanden sitter där den sitter – ännu…
Tandläkarbesök går bra med Hedvig, så även denna gång.
Nöjd och glad valde hon en liten grön groda med glitter på ifrån den magiska lådan.
Jag undrar lite om den skall placeras vid de andra sex grodorna med glitter på ryggen…?
Sedan åt vi en trevlig lunch med goda vänner!
En lite blyg och tyst Hedvig var ändå mycket trevlig – hon blev inte ens arg då köttbullarna på tallriken tog slut och jag förklarade att det inte fanns mer. Istället åt hon helt sonika upp potatismoset och lingonsylten.
En glass hann vi med innan vi gick hem.
En kopp kaffe och ett glas saft på altanen njöt vi av då vi kom hem.
En lång omgång ”tennis” på baksidan genomförde vi under många skratt.
Sedan small det!
Som en blixt från en klar himmel försvann mitt lilla solsken och monstret dök upp!
Monstret som gömmer sig även inom mamman vaknade till liv och högg tillbaka!
Men monstret inom mamman blev till intet då hon av en händelse kastade en blick på klockan och såg att den var 14.45! Himmel och pannkaka! När hände detta senast; att mer än en halv dag hade passerat utan att monstret i lilla H visat sig en enda gång?!
Monstret i mamman tvärdog och ett varmt lyckligt solsken spred sig inombords!
Man får vara glad för det lilla… 14.45 liksom…
♥
