Äntligen dags för Viktor!!!
I lördags var det äntligen dags!
Äntligen skulle vi få träffa ”familjen Viktor” igen!
Vi gladde oss alla och trots att Hedvig varit uppe väldigt sent på fredagskvällen sov hon inte en blund i bilen på väg till Viktor – Viktor som bor i Norge!
Nej då, hon satt käpprak upp i bilstolen och väntade och längtade!
Viktor fyllde 8 år i helgen och Hedvig hade laddat med två paket, ett inköpt och ett egentillverkat!
Barnkalaset på lördagen var kul men jag tyckte nog att jag kunde ana en lättnad hos Hedvig då Viktors andra kompisar gick hem. Nöjd över att få ”ha” Viktor för sig själv lekte de, och lekte och lekte!
Ett och annat tjuvnyp utdelades men inte värre än att de fortsatte leka direkt tårar var torkade.
Jag tror inte att någon förstår exakt hur mycket det värmer mitt hjärta när lilla H leker och har kul tillsammans med en liten kompis! Jag tror inte att man förstår den speciella känslan om man inte själv är förälder till ett litet barn där alla ”vanliga” saker inte sker per automatik…
Hedvig vill ju leka ofta och mycket med andra barn men har inte lika många ”gratis-tillfällen” som många andra barn och det är oftast inte på lika villkor! Med Viktor, och några andra små fina kompisar, är det på lika villkor och det är lika uppskattat från båda håll… ♥
Högt, högt på Hedvigs önskelista står ett sjörövarskepp och nu önskar hon sig endast ett precis likadant som Viktor har! Hur vi nu skall lösa det?! Nåväl, vis av erfarenhet tror jag nog att OM tomten kommer med ett sjörövarskepp så blir det bra vilket skepp den än må vara – förutsatt att det finns ”gubbar med lapp för ögat” samt kanoner med!
Hos Viktor kunde man även spela trummor och det var en helt ny upplevelse för lilla H – jag känner mig fast övertygad om att tomten inte kommer med ett trumset! Det räcker så bra att ”trumma” då och då hos någon annan… Hedvig trummade mycket… väldigt mycket… väldigt högt lät det…
Viktors födelsedag var i söndags och då vi skulle sjunga för Viktor på morgonen fick Hedvig en norsk flagga i ena handen, i den andra hade hon sitt egenhändigt gjorda paket. Hedvigs pappa och jag fann det lite lustigt att se henne med en norsk flagga i handen men det tycktes inte Hedvig reflektera över – förrän idag, då vi skrivit ut alla bilder! Det känns som om hon frågat mig 100 gånger vad det är för flagga! Lika många gånger har jag förklarat att det är en norsk flagga, Viktor bor i Norge och där har man norsk flagga – Hedvig bor i Sverige och där har man svensk flagga.
– Nej, Hedvig hal ju norsk flagga! Titta mamma!
– Jo, där har du ju norsk flagga men det är ju för att vi är hos Viktor i Norge och i Norge har man norsk flagga…
– Ja…
– När du fyller år har vi ju svensk flagga…
– Nej, jag hal norsk flagga! Titta mamma!
– Jaaa, jooo, på fotot har du norsk flagga men det är ju för att du är hos Viktor i Norge..
Denna konversation/diskussion pågick ja, kanske inte 100 gånger men många… Till slut hämtade jag boken ifrån Hedvigs födesledag och så jämförde vi foton och pratade lite till om svensk respektive norsk flagga och nu tror jag att liten H har koll på flaggorna…
Vem vet, vi får se om ämnet kommer upp imorgon igen och hur resonemanget går då…?
♥
