Precis som vanligt…

Så!
Då var vi tillbaka till ordningen igen!

Nästan i alla fall, de stora barnen har sommarlov en vecka till men vi andra… Det vill säga Hedvig, Hedvigs pappa och jag, vi är tillbaka i vardagen igen!

Det låter som om jag beklagar mig men nej då! Inte alls faktiskt! Jag lever efter parollen att vi människor är i stort behov av rutiner och struktur. Jag är det åtminstone…

Missförstå mig inte, jag älskar ledighet och semester, samvaro med hela familjen samtidigit etc, men för att uppskatta det behövs också vardagen enligt mig. Jag tyckte det var jätteskönt i morse när allt var som vanligt; Lilla H och jag satt i soffan och tittade en stund på barnkanalen, Hedvig drack varm mjölk och jag drack kaffe (som nu plötsligt fanns färdigt igen då jag vaknade eftersom min man går upp tidigare och brygger massor med kaffe som han vet att jag vill ha), vi småpratade och myste lite. Sedan gjorde jag, precis som vanligt, mannagrynsgröt till Hedvig och medan den svalnade tog jag en dusch precis som vanligt. Därefter åt Hedvig sin mannagrynsgröt med tillhörande äpplemos, jag åt min fil och drack mer kaffe, precis som vanligt. (Denna mannagrynsgröt kan driva mig till vansinne annars, Hedvig vägrar nämligen att äta den själv!!! Hon äter allt annat själv och jag har inte en chans att hjälpa till men just denna mannagrynsgröt… nej hon vägrar, hon vill bli matad annars får det vara! Varför liksom?! Det är en gåta för mig men vi har gjort en deal Hedvig och jag; när hon fyller sex år DÅ skall hon börja äta sin mannagrynsgröt själv! Jag undrar i mitt stilla sinne om hon kommer hålla sin del av dealen…)

Därefter hade vi den vanliga konflikten då det är dags att bryta lek och/eller tv för att klä på sig och borsta tänderna. Just den här ständigt konflikten brukar kunna få mig lätt ur balans men icke, inte en dag som denna! Jag kände mig lätt i sinnet denna morgon…

 Då det sedan var dags att gå till dagis var lilla H som en solstråle igen, precis som vanligt. Hon tog stolt sin nytillverkade ”Sommarbok” och packade ner i ryggsäcken. Den var otroligt viktig just denna första dag efter långt sommarlov! Den blev färdig igår kväll och är läst många gånger redan! Hedvig har bestämt sagt till mig att hon måste ha den med till dagis och sedan har hon rabblat de efterlängtade fyra fröknarnas namn samt berättat att de skall läsa den med henne och alla kompisar kan också vara med… Tänk, när jag inser betydelsen av boken för lilla H då känns varje minut jag lagt ner på den värd miljoner!

Vi hade en liten konflikt i garaget också, eller nej förresten, inte konflikt, mer ett litet meningsutbyte om huruvida vi skulle ta bilen eller cykeln till dagis, precis som vanligt. Vi kom dock, hör och häpna, fram till en gemensam lösning i detta meningsutbyte och morgonen fortsatte på ett trevligt vis.

Väl innanför dagisgrinden skuttade liten H, precis som vanligt, glatt över dagisgården skrikandes:

– Jag kommer föööööörst!!!!!!!!!!!!

Sedan plötsligt, ett par meter framför dörren till Hedvigs avdelning blev det plötsligt stopp! Hon inväntade mig och började gå bakom mig, detta är inte som vanligt. Jag kände mig snopen och skojade lite om att det här blir ju tokigt, nu kommer ju mamma först. Blixtsnabbt svarade lilla H:

– Göj ingenting mamma, jag gål i din skugga… jag e lite blug…

– Är du blyg?frågade jag. Lilla H nickade så jag stegade fram till dörren men precis då jag skall ta tag i handtaget kommer hon i ilfart och skriker igen:

– Jag kommer föööööörst!!!!!!!!!!!!

Puh, tänkte jag, nu känner jag igen Hedvig igen. Väl inne på dagis är hon verkligen ”blug” en liten stund. Det släpper dock fort när hon inser att M och T är där och Hedvig har ju faktiskt i flera dagar planerat att just de tre skall leka i dockvrån just idag! En snabb puss och sedan: – Hej då mamma, ses se´n klockan tle…

Precis som vanligt alltså!

Likaså då jag hämtade Hedvig och hon kom springande med armarna utsträckta och kramade mig hårt. Precis som vanligt frågade jag om hon haft kul och precis som vanligt svarade hon:

– Jag skall belätta hemma jag haft lite kul…

Då vet jag att hon haft roligt, precis som vanligt. Eftermiddagen tillbringades på biblioteket och väl hemma hoppades det lite studsmatta, middagen lagades, Bollibompa hann vi med och därefter dusch och nattning och ja, alla vardagliga konflikter var tillbaka med ens, på gott och på ont. Sammanfattningsvis kan jag bara konstatera att jag nog ändå tycker allra bäst om när allt är precis som vanligt…

Om lilla H hade lekt i dockvrån? Självklart! Det blir på något vis för det mesta precis som hon vill!

♥