Himmel...

(null)

... och pannkaka...
Hur gick det till?

Imorgon går hon ut nian.
Grundskolan är slut.

Nyss var hon nyfödd och jag hade ingen aning om hur "allt" skulle gå. Om vad hon skulle kunna lära sig och inte.

Nu är vi här.
Snart 16 år senare.
Och livet är så bra.

Inte anade jag att hon skulle läsa och skriva.
Prata engelska och forska om rymden.
Inte anade jag då att hon och jag skulle resa till storasyster i Tanzania - som volontärer. 
Inte heller anade jag att hon skulle simma som en fisk, älska norska tvilling-pop-killar och drömma om att få arbeta som kyrkogårdsvaktmästare.

I själva verket anade jag ingenting.
Jag var mest rädd.
Och orolig.
För vad?

Undrar jag idag.

Hon klarar det mesta med bravur, annat med hjälp och ytterligare annat inte alls. 
Precis som vi alla andra. 
Du, jag och alla andra.



Tänk att just jag får vara just din mamma...

❤️


... stolt så att jag spricker...
1 Nina:

skriven

❤️❤️❤️

Svar: ❤️
Jessica

Kommentera här: