Var inte rädd...

(null)

... för att vara du...
Säger jag.

Var glad att du inte är som alla andra.
Att du är speciell och särskild.
Njut av det.
Säger jag.

Du är det. Säger du. Men.
Du ogillar när människor, stora och små, tittar på dig. Mest är det små och halvstora.
Ge dem ett av dina oemotståndliga leenden, säg hej. Säger jag.

De kanske tittar snällt.
Du tittar också. Ibland.
Om någon är rullstolsburen.
Eller kanske bara har en arm.
Då tittar du.
Säger jag.

Men ja’ har ingen rullstol å’ ja’ har två armar. Säger du. Men ja’ har bara Downs. 
Lägger du till. 

Men du tittar ju också om någon har Downs. Försöker jag. Ja, men ja’ blir ju så glad när någon annan har Downs. Säger du. Kärleken känns då. Lägger du till. På ditt speciella vis lägger du till en tanke till. 

Kanske är det precis så andra känner när de tittar på dig. Säger jag. Det tror du inte. Varför tror du inte det frågar jag. Du är ju det finaste som finns. Lägger jag till så som du lägger till. Du ler och säger att ja, kanske är det så ändå. 

Sedan pratar vi om annat.
Och jag önskar att du inte blev tittad på.



Jag önskar att du enbart blev sedd...

❤️


... sedd för den ljuvliga själ du är...
1 Nina:

skriven

Bara kärlek❤️

Svar: ❤️
Jessica

Kommentera här: