Det borde pratas mer om...

(null)

... Special Olympics ...
Bland annat.

Mer glädje än i något annat idrottsevenemang jag skådat. Eller i alla fall mer genuint delad glädje. Lagkamrat eller motståndare. Man gläds med varandra.

Som när Hedvigs fotbollslag, SIF Allstar, kommer med ett inte helt fullt lag. Så sent som till klockan elva kvällen för dividerades det om vi skulle åka eller inte. Men så bestämde vi oss för att vi kör - det brukar ju ordna sig.  Vi kan nog låna en spelare eller två ifrån motståndarlaget. Ja men, ni hör ju: låna en spelare eller två ifrån motståndarlaget

I vilket annat sammanhang gör man så?
Utan tvekan dessutom. Alla vill spela och hjälps man då åt och lånar/lånar ut spelare blir de efterlängtade matcherna av. En win-win.
En inställd match är ju ingen match.

Och så berömmet.
Det generösa berömmet spelare och lag emellan. Visst förekommer suckar när motståndarlaget gör mål. Eller när man själv missar mål. Men suckar som byts mot leenden när ryggdunkar och high-fives frikostigt delas ut. För visst kan man berömma någon i det andra laget för ett snyggt mål? Och visst kan man skina upp som en sol när en motståndare blir imponerad - och säger det - även om man just missade målet.


Så härligt. Så ärligt.

❤️


Mer genuin delad glädje till folket...


Kommentera här: