Hon vill...

 
 
... gå i konstskola...
Lilla H.
 
Hon berättar det medan hon målar en tavla till storasyster. Vi är på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn för att se utställningen om Alfons Åberg. Hedvig gillar allra mest bilder och filmer av och med Gunilla Bergström. Hedvig vill bli som Gunilla Bergström, författare och konstnär. 
 
 
- Både och. På samma gång.
 
 
Jag stryker henne över håret och undrar om det är tillsammans med just Hedvig jag en dag skriver en bok. När jag är klar med mina halvfärdiga som skvalpar i min dator. Eller innan. Vi får se.
 
 
- Mamma, ja’ är väldi’t bra på att måla!
 
- Det är du sannerligen.
Det är inte jag.
 
- Inte?
 
- Nej, inte så värst.
 
- Nej, ja’ vet det mamma.
Det gör inget.
 
 
Nej. Det gör verkligen ingenting.
Det som gör något, det som spelar roll, är här och nu. Jag är så avis på förmågan hon besitter, lilla H. Målar hon akvarell på Nordiska Akvarellmuseet så gör hon just det. Målar, skapar, njuter av det vinande havet utanför. Om än att det går fort. Om än att det är över på några minuter. Tålamod är inte hennes styrka.
 
 
 
Och så denna fulla och fasta övertygelse om att hon kan bli vad helst hon vill. Den är jag också en smula avis på. Jag som tvivlar på mig själv jämt och samt. Som aldrig tror jag duger, som aldrig tror jag kan. Så fick jag ett barn som inte ser några hinder. Ett barn som ändå möter fler hinder än många andra. Älskar hur hon bara ser förbi dem. Ett efter ett.
 
Jag tror på mina barn, ber dem följa sin magkänsla och lyssna på vad de själva vill. Jag ber dem att inte göra som förväntas av andra, men istället göra det som får dem att må bra i själ och hjärta. Jag ber dem att följa sin dröm och att ha roligt under vägen. Man får aldrig glömma att ha roligt. Jag vet att de kan bli vad de vill, och göra det de vill. Den enda av mina tre som är fullt övertygad om sin egen storhet tror jag är lilla H. Hon är å’ andra sidan övertygad om allas deras storhet. Hon tror på både sig  själv och syskonen. Hon ser som sagt inga hinder. Själv har jag fått några törnar vilket gör att jag försöker undvika hinder. Att inte tro på sig själv gör att man missar em del roligt vilket verkat väldigt dumt när jag tänker efter.
 
Hedvig vill bli konstnär, författare, semestrare, bagare, kock, fröken, kassörska, frisör, polis, veterinär och en mängd andra titlar. Jag hejar på.
 
 
Lilla älskade hjärtat...
 
❤️
 
 
... the sky is the limit...

Kommentera här: