Ett sådant brev...

 

 

... får mig ur balans...
Bums.

Vet att jag ska vara tacksam. Det är jag också, men fortsatt ur balans. Det måste göras, det har vi vetat sedan förra gången.

Men ändå.
Jag har skjutit det på framtiden. I flera år har jag skjutit det på framtiden. Men nu ska det ske. Det måste ske, och vi har fått en tid.
Puh...

Av alla saker som får en ur balans, är barnens ohälsa det som får hela livet att liksom svaja.


Barnen. De älskade barnen...

❤️


Men ändå, tacksam över den sjukvård vi har...

Kommentera här: