Alltså, det där lilla skelettet...

.
 
.. hon är bara för söt...
Till och med när hon gör sin allra farligaste min, som ovan, är hon så söt att man vill äta upp henne.
 
- Bus heller godis?!
 
Frågan är på största allvar och väl inövad. Vi undrar lite vad hon tänker hitta på för bus om någon väljer just bus?
 
- Äh! De fål ta godis istället!
 
Så säger lilla H och är fast förvissad om att ingen kommer våga välja bus. Jag hoppas hon har rätt för inga bus finns på lager. Kanske finaste fina grannflickan, förlåt granndraculan, Anna har något bus på lager? Det är nämligen skelettet och Dracula som är ute och "halloweenar" tillsammans här ikväll. Godiset som eventuellt är med hem om en stund kommer förmodligen inte ätas upp. Jo, det kommer det ju, fast kanske inte av lilla H. Hon är inte så mycket för just godis, det skulle vara om det ligger lite mjölkchoklad i den nyinköpta pumpahinken då...
 
 
Det där lilla skelettet och den där finfina Draculan... de går inte av för hackor dem...
 
 

Höjden av lycka...

 
... måste vara att få träffa sin idol...
I lilla H:s fall Isabelle från barnprogrammet Fixa rummet. Det är Hedvigs absoluta favoritprogram och hon leker Fixa rummet i ett kör, hon ritar Fixa rummet i lika många kör. Numer är Anna programledare för favvoprogrammet. Hon är också kanonbra, absolut. Dock slår hon inte Isabelle i Hedvigs ögon. Isabelle is the one and only och Hedvig är fullt och fast övertygad om att hon en dag kommer att kliva över vår tröskel och fixa ett Spidermanrum till henne. Vi försöker tona ner denna övertygelse eftersom sannolikheten att just Isabelle kliver in här och fixar just ett Spidermanrum till Hedvig är relativt liten.
 
Så idag gjorde vi ett besök på Villa & Hem mässan. En vild chansning med liten H får jag säga. Kan gå bra, kan bli katastrof. Det är inget man vet i förväg. Aldrig någonsin vet man i förväg. Det gick... tja, relativt bra i alla fall. Förutom några rymningsförsök och förutom att hon satte sig bakom ratten i en låg, grön och faktiskt skitcool sportbil - som var på!!! - gick det helt okej. Hon fortsatte gårdagens pratande med kreti och pleti, klappade på alla bebisar hon såg och upplyste oss om att en så´n, just en så´n bebis, önskar hon sig minsann. Där fanns åtminstone tre företag som demonstrerade sina massagefåtöljer - Hedvig satt i varenda en. Jag nöjde mig med en och funderar nu extremt, otroligt, väldigt mycket om inte det vore något för familjens onda nackar. Hedvig träffade också en livs levande dammråtta! Jo, det är sant! En stor, läskig dammråtta!
 
Strax efter att vi kommit in på mässan står hon där! Liksom, bara rakt framför oss! Fantastiska Isabelle! Sig så otroligt lik från tv. Åh! Hedvig visste inte riktigt vad hon skulle göra av sig, så glad blev hon. Herre Gud, himmel och pannkaka och där var hon bara. Snabbt tog Hedvig kontakt och snabbt var hon och Isabelle igång att fixa ett eget rum. Klippa till golv och klippa till väggar. Lägga tak och limma med limpistol. Pappan, som sällan är just pysselsugen om än att han är en fena på det mesta, gick en sväng medan vi gick loss på fantasihuset.
 
Fantasihuset som visade sig bli ett riktigt spökhus och som Hedvig har gjort färdigt här hemma under eftermiddagen. Spökhuset rymmer mumintroll, lilla My, pumpor, spindlar, spöken, katter, skelett och en hängande spindel. Kika på fotot och notera allt hemskt låtsasblod som rinner från skelettet. Undrar någon så kan skelett visst blöda, i alla fall i ett läskigt spökhus. Ta gärna en extra titt på väggen där lilla H målat Jesus på korset. Till höger om honom kan man se att han ropar "Ooooooo" för det gör ju så himla ont att bli uppspikad på korset. 
 
Lilla H har lagt ner hela sin själ i detta fruktansvärt hemska och skrämmande spökhus, och hon kommer att ge bort det! Jag kan ännu inte avslöja till vem, men en gåva det är det. Hedvig hoppas att mottagaren blir så rädd så att denne får hicka...
 
 
Nu pratas det ännu mer om att Isabelle ska komma hem och fixa ett Spidermanrum...
 
 
 
Huset i sin helhet
 
 
      
Massage och dammråtta

En fredag som denna...

 
... är lilla H ett särdeles trevligt sällskap...
På fredagar hämtar jag Hedvig tidigt, redan klockan ett. Idag hade jag lovat henne ett besök i leksaksaffären. Det är fint att gå med Hedvig i leksaksaffären. Inget bönande eller bedjande om att få köpa det ena eller det andra. Hedvig är så nöjd med att bara få gå där och blippa och trycka på alla leksaker, förlusta sig och berätta vad hon faktiskt önskar sig i julklapp.
Oftast pratar inte Hedvig med kreti och pleti när vi är någonstans. Oftast är Hedvig blyg. Inte idag. Inte ett dugg faktiskt. Hon pratade hej vilt med folk vi mötte och med "tjejen i kassan" i alla butiker. Hon utsåg en man av den lite rundare varianten iklädd sina arbetskläder, till Superman. Jo, för det kunde väl vem som helst se, att han såg ut som Superman?! Jag kunde inte det, och när jag nu några timmar senare, frammanar bilden av den runda mannen som hastade över torget i sina arbetskläder så kan jag fortfarande inte se att han såg ut som Superman. Hedvig frågade "tjejen i kassan" i leksaksaffären varför de hade så många läskiga skelett och spöken hängande överallt. 
- Ja´ älskal inte spöken o sklett ja´... Ta bort dom äl du snäll!
Hedvig frågade också "tjejen i kassan" i den fiiiiiina märkesbutiken där vi letade present till kusin Moa, om "sssscccchhhhhyltdockolna" kunde prata. "Tjejen i kassan" svarade att prata, det kan ju inte skyltdockorna.
- Valföl de´?!
- Därför att att de inte har några batterier i sig...
- Byt dom då! Min pappa kan göla de´!
Jag känner att vi nog ändå inte kommer be Hedvigs pappa att åka till fina butiken för att sätta i batterier i skyltdockorna. Vi skippar det helt enkelt.
Så gick vi och fikade. Det lovade jag i tisdags då Hedvig kände sig fikasugen och jag inte tyckte att vi riktigt hade tid. Så vi gick till det caféet Hedvig utsett redan i tisdags. Det är varken Hedvigs eller mitt favvofik, men det var det fik som Hedvig bestämt sig för i tisdags och då fick det bli just det stället. Så funkar nämligen lilla H. Det som är sagt är sagt och därmed basta. Väl på caféet fick Hedvig lite beslutsångest. Chokladboll eller prinsessbakelse? That´s the question...
I säkert fyra minuter stod lilla H framför den lockande glasmontern med alla läckra bakverk. För sig själv mumlade hon om huruvida hon skulle välja en chokladboll eller en prinsessbakelse. Båda är ju himmelskt goda! Jag väntade och väntade. Sedan väntade jag lite till. Fast besluten om att låta henne i lugn och ro komma fram till vilket av bakverken hon allra mest var sugen på just idag. Efter ungefär fyra minuter så säger hon plötsligt:
- Äh, ja´ tal den glöna glassen ja´! Två kulol pälonglass tack!
Så så fick det bli!
Medan glassen mumsades frågade hon en man varför han satt i en permobil. Jo, för det ordet kan hon minsann. Han svarade att han har lite svårt att gå.
- Jaha. det har H och J på min skola också. Ja´ tyckel den äl cool ja´!
Mannen log och jag tror liksom att han plötsligt själv tyckte att hans permobil var just cool.
På Gina Tricot hängde Hedvig framför spegeln och övade snygga moves. Om och om igen. En gammal dag frågade oss vart Expert tagit vägen, hon behövde hjälp med sin telefon. Jag förklarade att Expert ju faktiskt gått i konkurs men hänvisade henne till en annan mobiltelefonbutik. 
 - Äh, bala ling du! Säg Hej de äl ja´, näl de svalal...
sade Hedvig till den gamla damen. Jag hade svårt att hålla mig för skratt men jag tror inte att damen riktigt uppfattade vad Hedvig sade. 
Så gick vi och köpte en pumpa på Coop. Jag brukar handla på Ica men det var på Coop Hedvig sett pumpor tidigare i veckan och då ville hon handla sin pumpa just på Coop - så klart. Pumpan valde hon själv och den var både stor och tung. Väldigt stor och tung om man bara är 120 cm Hedvig. Nu är det ju så med Hedvig att hon är superstark, om man frågar henne själv, så en liten, liten, yttepytteliten stund orkade hon faktiskt hålla den gigantiska pumpan i famnen. Sedan tog mamman över...
 
Väl hemma gick mamman och sonen loss på årets första glögg - we just love it! Sonen fick alkoholfri alltså...
 
 
Det är dagar som dessa jag plockar fram när monstret är på besök....