Att få skrutta omkring...

 
 
... i bara bikinibyxor en hel dag...
Att få bada lite, och lite till, äta både frukost och lunch ute, spela lite fotboll och lite tennis och  leka med finaste stora grannflickan Anna räknas nog som en av de bättre dagarna för lilla H.
Att sedan toppa det hela med att bjuda Anna på middag i solskenet på altanen, det måste vara pricken över i:et tänker jag...

Det är så himla mycket...

 
... man ska lära sig i livet...
Till exempel kan det vara väldigt svårt att veta vad en självgående gräsklippare är om man aldrig tidigare sett en sådan. Lilla H såg en självgående gräsklippare för första gången idag.
Skrämt hoppade hon åt sidan och ropade:
- Åh Helle Gud!!! Vad äl de föl nå't mamma???
- Det är en gräsklippare som klipper själv...
- Va'?! Utan någon vuxen??!

Orkidéer, Piggelin och en...

 
... utspottad jordgubbe...
Den här lilla H som vi har, hon upphör liksom aldrig att förvåna mig, göra mig gråhårig i förtid eller få mig att vilja sjunka genom jorden eller brista ut i gapskratt. Det är liksom olika hur hon får mig att känna, men det är hur som helst mycket av alla känslor.
Alldeles nyss var jag med Ebba och Hedvig på en handelsträdgård i närheten. Vi strosade runt och kikade på olika vackra växter, bad en herre om ursäkt när lilla H brakade rakt in i honom efter att ha känt sig tvungen att hoppa jämfota över en ganska stor vattenpöl, vi valde två vackra fyrstänglade vita orkidéer och ställde oss sedan i kön till kassan. Hedvig bad om att få en glass och det kunde hon väl få tänkte jag. En Piggelin valde hon - så klart.
På väg ut ut affären stannade Ebba vid ett bord med jordgubbar. Det visade sig att Ebba kände tjejen som sålde jordgubbarna. Lilla H stegade fram och frågade Ebba vem det var. Ebba förklarade och därefter frågade Hedvig mig om vi kunde köpa jordgubbar. Jag sade nej med motiveringen att vi ju just köpt glass. 
Snabbt som ögat knycker då lilla H en jordgubbe och ännu snabbare  stoppar hon den i munnen. 
- Men Hedvig!!! Så får man verkligen inte göra!!!
Utan att så mycket som blinka tar Hedvig i för kung och fosterland och spottar tillbaka jordgubben med ett kraftigt FLOFF...
Först fattade jag liksom inte att det verkligen hände! Att hon verkligen spottade tillbaka den saliv- och Piggelinindränkta jordgubben  i kartongen. När jag sedan fattade hade lilla H tokfnissandes rusat ut på parkeringen med Ebba efter sig. Villrådig stod jag kvar och visste först inte hur jag skulle bete mig. Sjunka genom jorden går ju inte på riktigt. Först när en dam bakom mig tänker sig att köpa en kartong med jordgubbar blir jag handlingskraftig igen. Jag hugger tag i "vår" kartong, ställer den åt sidan medan jag letar efter mynt i plånboken samtidigt som jag nervöst ler mot damen och mumlar
- Min flicka hade visst pillat lite på de här jordgubbarna...