Finn din egen solsida...

Livet är svårt många gånger...

Det händer saker som påverkar oss, vi har alla olika packning i livets ryggsäck som påverkar oss såväl positivt som negativt. Livet är, tack och lov, föränderligt och vissa perioder i livet är lättare och vissa perioder är svårare. Det är väl det som är själva livet kanske; med- och motgångar...?

Yttre faktorer påverkar oss också i båda riktningarna. Det kan vara jobb eller brist på jobb, det kan vara människor i vår omgivning som får oss att må bra, eller inte, vi kan drabbas av saker vi inte kan påverka, etc ...

Vår hälsa spelar en stor roll för hur vi mår, tror jag i alla fall. Att nära och kära mår bra är också viktigt. Med andra ord är det otroligt många faktorer som avgör om vi mår bra där vi står i livet eller om det känns ledsamt, tungt och besvärligt.

Inte bara Hedvig fann en ny vän i somras, även jag gjorde det! Ibland stöter man på människor som går rakt in i ens hjärta och dem skall man vara rädd om tror jag. De relationerna skall man vårda, de kan utvecklas till något oerhört positivt och givande för lång, lång tid framöver. Jag har några sådana speciella vänner i mitt hjärta och de betyder alla mycket, var och en på sitt sätt.

Min nya väninna T och jag har haft många och långa samtal om livet. Samtal som skett vid möten, som skett via sms och som skett via mail. Det är lika givande att upptäcka att någon tänker och resonerar som man själv gör som det är att få nytt perspektiv genom någon annans tankar och resonemang. Livet är komplext och inget man ventilerar och blir klok på sådär i en handvändning, det är nog inte ens meningen! Man blir nog aldrig klok på själva livet...

Var och en måste gå till sig själv och faktiskt försöka röna ut vad som gör just dig lycklig, vad som får dig att må bra och du får själv försöka komma dithän. Det är inte alltid lätt, ibland bromsas man av omgivningen och ibland av faktorer man faktiskt inte rår på.

T sade till mig vid ett av alla samtal:


- Du måste finna din egen solsida Jessica!


Solsida... Solsida... mmm....smaka på det ordet... Solsida är ett av de vackraste ord jag hört!

Ett ord som rymmer så mycket! För mig var det som att polletten trillade ner - äntligen! Visst vet jag att man i den mån det går måste försöka göra och leva efter ett sätt som får dig att må bra men att hitta sin egen solsida - det är något mer! Det gör man utan att trampa på sin omgivning. Det gör man för att man själv inte skall bli trampad på. Det gör man för att nå någon slags genuin inre harmoni... för att helt enkelt må bra!

Vad som är din solsida är förmodligen inte min och vice versa. Det är det fina med solsidan! Var och en måste finna sin egen solsida. Det kan säkert ta tid men jag tror - efter år av grubblerier - att det kan vara mödan värd! Min egen solsida har jag klart för mig, jag tar små steg dithän varje dag och det känns bra!

Så till er som läser detta:

Var rädd om dig och finn din egen solsida...




Fortsättning på födelsedagen...





Efter morgonens firande och paketöppning bevarades den soliga, lyckliga stämningen här hemma.
Jag kan absolut leva mig in i Hedvigs lycka, hennes förväntan, hennes tindrande ögon för det är stort att fylla år när man är liten! Jag får erkänna att jag faktiskt fortfarande tycker det är lite spännande och lite speciellt att fylla år (även om just åren man fyller numer inte behöver pratas så mycket om...) men jag kan sakna den där extra speciella känslan jag hade som barn! Himmel, jag längtade hela långa året efter just födelsedagen och när den kom, ja det går inte riktigt att beskriva. Å andra sidan vet nog alla precis vad jag menar...?

Liten H klädde sig fin efter frukosten och var mycket bestämd på att håret skulle vara utsläppt just idag! Det hör inte till vanligheterna eftersom jag tycker att hela håret blir fullt av diverse märkliga saker; mat, snor och annat obestämbart. Jag vet ju att hon känner sig fin i utsläppt hår och jag vet att hon gärna, gärna vill ha likadant hår som storasyster Ebba så ja, vid vissa tillfällen "får" hon ha håret utsläppt!

6-årsdagen är absolut ett sådant tillfälle!

Det hände sig dock att lilla H var klädd och redo för kalas redan vid tiotiden och gästerna var bjudna först till klockan två... Vad gör man då? Tja... vi spelade DS, vi sjöng i mikrofonen och vi åkte till torget för att hämta tårtan. På torget syntes det lång väg att dagen i fråga var speciell för Hedvig! Hon liksom "skötte sig" hela tiden!!! Inte så mycket som ett enda ilsket pip åt mig! Hedvig höll mig handen, skuttade och hoppade och varje gång våra blickar möttes så fick jag ett soligt leende och glittrande ögon emot mig! Underbart!



Vi stegade in på Gretas konditori, jag tog en kölapp och inordnade mig i kön medan Hedvig glatt tjoade:

- Heej!!! Jag kall köpa en Spidermantårta! Jag fyllel ål idag! Ses ål!

De andra kunderna på Gretas konditori skrattade med Hedvig och när expediten lyfte på locket på tårtkartongen för att visa henne tårtan, ja då  sa Hedvig:

- Kom! Kom allihop! Se min tårta!!!





Tårtan var både "god och cool" enligt liten H och hennes gäster...


Lite senare samma dag kom Hedvigs nyfunna kompis Viktor! Vi träffades i somras då vi var ute med båten och sedan dess pratar hon om Viktor var och varannan dag! Hedvig har vetat om ett par veckor att Viktor faktiskt skulle komma till hennes födelsedag och till hennes barnkalas och tro mig, vi har gått igenom löftet om Viktors visit varje dag! I mitt stilla sinne har jag undrat exakt hur stor katastrofen för Hedvig skulle bli om Viktor plötsligt inte skulle kunna komma... Typiskt mig, att ta ut alla eventeulla katastrofer i förväg i tron om att smällen då skall bli mindre eller något åt det hållet! Jag får nog jobba lite på den sidan av mig själv, de flesta katastrofer inträffar ju inte och då är det mycket energi som gått åt i onödan!

Hur som helst så kom efterlängade Viktor och både Hedvigs pappa och jag är eniga om att det är sällan vi sett Hedvig leka så otroligt bra med någon! Visst finns det andra, det finns finfina lilla Max, det finns Felix x 2 men oftast ser vi att Hedvig eller lekkamraten tröttnar och inte har kul fullt ut liksom. Ofta ser vi också att både Hedvig och lekkamraten har kul, men på olika håll. De leker kanske i samma rum men leker helt olika lekar och även om Hedvig säkert har kul ändå så gör det lite ont att se tycker jag...

I lördags eftermiddag/kväll lekte lilla H och Viktor oavbrutet! De hoppade studsmatta säkert en timma i sträck och de bara skrattade! De lekte inomhus med ballonger och "smulmälla" (flugsmälla) och skrattade lika mycket då. När tröttheten tog överhanden kröp de upp i soffan, åt popcorn och tittade på film tillsammans!

På söndagen under barnkalaset ropade Viktor plötsligt på mig och sa:

- Jessica, ta bort de andra gästerna! Ta bort dem så det bara är Hedvig och jag!

Njaaa, så kan man ju kanske inte göra förstås men budskapet i vad han sade värmde mitt hjärta oerhört!





Dagen D...




Ja må hon leva, ja må hon leva, ja må hon leva uti hundrade år...

Den efterlängde 6-årsdagen infann sig till slut! Efter otroligt lång väntan men ändock..


Lilla H har en benägenhet att komma insläntrande till sin mamma och pappa varje natt, precis varje natt, så också natten till själva födelsedagen. Som alltid vaknade Hedvig tidigt och som alltid satte hon sig upp nästan innan hon vaknat och som alltid sa hon:

- Go´mollon mamma, sovit höönt?

Jag viskade att det hade jag, hade hon? Jo, hon hade sovit skönt och då viskade jag ett "Grattis på födelsedagen..." till henne och det var som att trycka på en knapp med texten "on" på. Liten H tittade en sekund på mig och sedan skrek hon:

- Jaaa! Mamma hyyynda dig! Väck Ebba, Ludde o Gustav!
Pappa!!! Kom då! Du ska hunga föl mig!!!

Sedan blev det bråttom tillbaka in i Hedvigs eget rum, ner i sängen, jag stoppade om henne och hon sade till mig att gå ut och stänga dörren för nu skulle hon minsann ligga där och vänta på att vi skulle komma och sjunga allihop!

Sagt och gjort, vi väckte syskonen, fixade frukostbrickan och ja, innan alla var uppe och på plats utanför dörren tror jag att tjugo minuter hade passerat men inifrån Hedvigs rum hördes inte ett pip! Så tog vi ton, öppnade dörren och där låg lilla H i sängen, händerna knäppta på täcket och hon låg still och bara småskrattade under hela födelsedagssången! Efter hurrandet satte hon sig blixtsnabbt upp i sängen och sedan skedde en paketöppning i raketfart vill jag lova! Där fanns ett efterlängtat DS, där fanns lika efterlängtade Spiderman-saker (inte så noga vad enligt önskelistan, bara det är någon "sak" med Spiderman på), där fanns en också efterlängtad mikrofon och lite annat smått och gott!

Lyckan var total för stora lilla 6-åringen denna lördagsmorgon!